Inför säsongen 2012: Jacksonville Jaguars och Washington Redskins

Jacksonville Jaguars

2011: 5-11 (trea i AFC South)

Arena: EverBank Stadium, Jacksonville, Florida

Publiksnitt: 62 331

Head Coach: Mike Mularkey (första året)

Draft: WR Justin Blackmon, DE Andre Branch, P Bryan Anger

Nyförvärv: WR Laurent Robinson, CB Aaron Ross, QB Chad Henne, WR Lee Evans

Spelarförluster: DE Matt Roth, DT Leger Douzable, DE Aaron Kampman

Jaguars är inte direkt NFLs roligaste lag, faktum är att de nog är det lag jag såg minst matcher med förra året. Förra året var inte särskilt lyckat för Jags som trots ett bra försvar och en av ligans bästa RBs bara vann fem matcher.

Den enskilt största anledningen till varför Jags inte vann mer matcher var det miserabla QB-spelet från rookie QB Blaine Gabbert. Gabbert har de fysiska gåvorna som krävs för att spela QB i NFL, frågan är dock om han klarar av det rent mentalt. Under 2011 såg det stundtals ut som om han bara önskade få lämna planen då han verkade vara livrädd. Gabbert kastade vid många tillfällen helt enkelt bort bollen så han inte skulle bli tacklad, det funkar inte i NFL. Gabberts pass completion översteg knappt 50 % och hans 2 200 yards och tolv TDs är alla siffror som bara kan beskrivas som urusla. Givetvis kan detta förändras till i år, men jag är minst sagt tveksam. Bakom Gabbert finns Chad Henne som inte heller är guds gåva till fotbollen, men han är nog bättre än Gabbert och jag tror chansen är stor att Henne får chansen förr eller senare under säsongen.

Ligans sämsta passing game får man dock inte bara genom att ha en undermålig QB, det behövs också dåliga receivers och det skall gudarna veta att Jags hade förra året. Just WR var dock den position som Jags la mest krut på i årets offseason och det ser bättre ut nu. Justin Blackmon valdes med draftens femte val och trots att Blackmon har gjort lite dumma grejer sedan han draftades (rattfylla) så bör han vara lagets nummer ett. Blackmon kommer troligen aldrig bli någon Calvin/Andre Johnson, men en bra receiver kan han ändå bli. Laurent Robinson slog igenom ordentligt förra året med 858 yrads och hela 11 TDs. Robinson drog dock nytta av att spela i Cowboys offense där han fick mycket ytor tack vare Dez Bryant och Miles Austin och hade en kompetent QB i Tony Romo. Robinson kommer få det jobbigare i Jacksonville. Lee Evans och Mike Thomas får slåss om tredje platsen. Evans var en gång i tiden bra, men det var ett par år sedan nu och Thomas har aldrig varit mer än ok, även om han nog får ses som favorit mot Evans. TE Mercedes Lewis var mycket bra 2010 med tio TDs och 700 yrads, men han tog ett stort steg bakåt i fjol med Gabbert.

Jags i särklass största stjärna är Maurice Jones-Drew. MJD hade mest rushing yards i ligan förra året och utan honom hade Jaguars inte haft något anfallsspel alls. MJD har dock ett par saker som talar emot honom inför årets säsong. För det första vill han ha ett nytt kontrakt och tränar just nu inte med laget, vilket ofta kostar spelare. För det andra så hade han 343 rushes förra året (mest i NFL) och det är inte helt positivt då RBs i NFL har en ganska begränsad mängd carries i sitt liv innan de börjar gå sönder och tappa mycket av sitt spel. ”Pocket-Hercules” är och förblir dock lagets storstjärna och det mesta pekar ändå mot att han skall spela bra även i år.

Jaguars O-Line har ett par bra spelare, men den har också ett par ganska stora hål. LT Eugene Monroe är en ung spelare som redan visat prov på en del talang, men han behöver fortsätta att utvecklas och ta minst ett steg till. RT Eben Britton är även han ung och lovande, men han är på väg tillbaka från en operation och riskerar att missa starten av säsongen och om han är borta så kommer troligen Guy Whimper att starta, det är inte bra. Uche Nwaneri och Will Rackley är ganska svaga båda två, Rackley var dock rookie förra året och kan givetvis utvecklas till den här säsongen. C Brad Meester är en ganska bra center, men han är snart 35 år och det är givetvis ett problem.

Jags defensiv är bra, men frågan är om den kommer vara tillräckligt bra för att övervinna anfallsspelets brister. Lagets D-line är väl i ärlighetens namn den svagaste delen av försvaret, men det betyder inte att den är dålig. DE Jeremy Mincey är en bra spelare som hade 8.5 sacks förra året och dessutom spelade bra i run defense. Mincey belönades med ett nytt kontrakt på fyra år värt över 25 miljoner dollar. På andra sidan linjen finns Austen Lane och Andre Branch (valdes i andra rundan av årets draft). De två kommer troligen dela på speltiden även om Branch just nu verkar gå först. I mitten av linjen finns Tyson Alualu som varit stabil sen han draftades med det tionde valet i 2010 års draft. Bredvid finns Terrance Knighton som är bra i run defense, men som sällan sätter press på motståndarnas QB.

Lagets linebackers är, efter MJD, lagets styrka. Paul Posluszny värvades in inför förra årets säsong och spelade bra. Posluszny hade 119 tacklingar, men han överraskade också positivt i pass defense där han gjorde sin klart bästa säsong i karriären. På utsidan finns stabila Daryl Smith och Clint Session. Smith är 30 men har så här långt har han inte visat några tecken på att han är på väg neråt i karriären. Session har missat mycket speltid de senaste två åren på grund av skador, men när han är skadefri så är han en bra run defender. Bakom de ordinarie är det lite tunt, men lagets starters är bland de bättre i ligan.

Jags har tre ganska bra corners (vilket helt klart behövs nu för tiden). Rashean Mathis, Derek Cox och Aaron Ross är alla spelare som har visat att de kan spela i NFL och göra det bra. Mathis och Cox har båda problem med skador, det gjorde att Jags värvade in Aaron Ross från Giants, Ross som förra året hade sin bästa säsong i karriären. Dawan Landry och Dwight Lowery är helt ok safetys, dock långt ifrån spektakulära.

Jaguars kommer troligen få stora problem i år med, de har ingen bra QB, faktum är att de har ligans kanske sämsta QB. Ett bra running game och ett bra försvar kommer ge dem några vinster i år med, men mer än fem-sex lär det knappast bli.

Trolig Startuppställning

QB: Blaine Gabbert

RB: Maurice Jones-Drew

WR: Laurent Robinson

WR: Justin Blackmon

TE: Mercedes Lewis

LT: Eugene Monroe

LG: Will Rackley

C: Brad Meester

RG: Uche Nwaneri

RT: Eben Britton

DE: Jeremy Mincey

DT: Tyson Alualu

DT: Terrance Knighton

DE: Andre Branch

OLB: Daryl Smith

MLB: Paul Posluszny

OLB: Clint Session

CB: Aaron Ross

CB: Rashean Mathis

FS: Dwight Lowery

SS: Dawan Landry

Spelare i kursiv stil är spelare jag betraktar som stjärnor i NFL. Spelare i fet stil är nya i laget. Tänk på att startuppställningarna endast är min gissning som laget ser ut just nu och att det snabbt kan förändras p.g.a. skador och annat.

Spelschema

1. Minnesota Vikings (B)
2. Houston Texans (H)
3. Indianapolis Colts (B)
4. Cincinnati Bengals (H)
5. Chicago Bears (H)
6. Bye
7. Oakland Raiders (B)
8. Green Bay Packers (B)
9. Detroit Lions (H)
10. Indianapolis Colts (H)
11. Houston Texans (B)
12. Tennessee Titans (H)
13. Buffalo Bills (B)
14. New York Jets (H)
15. Miami Dolphins (B)
16. New England Patriots (H)
17. Tennessee Titans (B)

Washington Redskins

2011: 5-11 (fyra i NFC East)

Arena: FedEx Field, Landover, Maryland

Publiksnitt: 76 921

Head Coach: Mike Shanahan (tredje året)

Draft: QB Robert Griffin III, G Josh LeRibeus, QB Kirk Cousins, LB Keenan Robinson

Nyförvärv: WR Pierre Garcon, S Tanard Jackson, LB Jonathan Goff, WR Josh Morgan, CB Cedric Griffin, S Brandon Meriweather

Spelarförluster: S LaRon Landry, LB Rocky McIntosh, S O.J. Atogwe

Redskins är ett av NFLs största lag (sett till ekonomi och fanbaser), men de har egentligen varit en konstant besvikelse de senaste 20 åren. ’Skins spenderar mycket pengar och får lite tillbaka, i alla fall så är det så det sett ut under många år. Nu väljer man en lite annorlunda väg (även om de spenderade en del pengar i år med) när de går all-in på RGIII.

Robert Griffin III är kanske det draftval som haft störst press på sig sedan Eli Manning kom till Giants (jag vet att Giants inte valde Eli, men ni förstår vad jag menar). Det har valts andra QBs högt, en valdes ju till och med högre det här året, men ingen av dem har hamnat i NFC East och det är skillnad på Rams, Lions, Falcons och Colts och lagen i NFC East. RGIII har egentligen allt som krävs för att inte bara bli bra, men för att för alltid förändra sporten. Han har armstyrka som är i nivå med de bästa i NFL, han är smart, verkar vara stabil utanför planen och är snabb som blixten. Faktum är att RGIII antagligen hade kunnat vara med i sommarens OS om han valt att satsa på sin andra sport (400 meter häck). RGIII måste som alla andra anpassa sig till NFL och det kan ibland ta tid, men faktum är att endast skador eller idioti à la Michael Vick kan stoppa RGIII.

’Skins hade förra året inte bara dåliga QBs, de hade dåliga receivers också. Nu när de har RGIII så var de nästan tvungna att skaffa fram fler vapen och signade därför Pierre Garcon och Josh Morgan. Morgan kan möjligen fungera som en ok nummer tre (hans bästa säsong i karriären hade han 698 yards och två TDs), han kommer dock tillbaka från en skada. Garcon överraskade på mig i fjol när han faktiskt var bra utan Peyton. Jag trodde att han till största delen var en produkt av Colts och Mannings offensiva system, men han hade sitt bästa år i karriären i fjol med nära 1 000 yards och det alltså med kombinationen Painter/Orlovsky som QB. Lägg till att ’Skins har veteranen Santana Moss och unga Leonard Hankerson samt Anthony Armstrong (som inte var bra i fjol, men som hade en fin rookiesäsong 2010) så ser det helt ok ut för ’Skins. Laget har också två bra TEs i Chris Cooley och Fred Davis där Davis nu har passerat Cooley och är lagets starter.

’Skins O-Line var inte felfri förra året, de gav upp 41 sacks vilket placerar dem i den undre tredjedelen av ligan och lagets running game var åttonde sämst i ligan. Antalet sacks bör gå ner med tanke på RGIII och hans förmåga att undvika försvarare. Lagets running game kommer troligen ta ett steg framåt även det då det kommer finnas mer ytor nu när ’Skins har ett passing game. Jammal Brown och Kory Lichtensteiger är skadebenägna, i övrigt tycker jag att det ser ok ut för ’Skins.

Shanahan kör på med sin taktik om att den som har bäst form skall springa med bollen vilket gör att ingen av ’Skins backar har några vidare stats. Roy Helu hade 640 yards, Hightower hade 321 och Royster hade 328. Jag tror väl att Helu kommer starta i år, men jag hoppas att Royster får se mer speltid då det är en spelare jag gillar efter hans tid i college (han har mest yards i Penn States historia).

Washingtons D-Line är helt ok, men inte mycket mer än så. NT Barry Cofield var ganska bra förra året, hans första i Washington, men inte på samma nivå som han var 09 och 10. Cofield spelade tidigare hos Giants där han var klart mer lyckad, då i ett 4-3 system och med bättre medspelare. På utsidan av Cofield kommer troligen Stephen Bowen och Jarvis Jenkins starta, med mycket speltid även för Adam Carriker. Bowen hade en ganska bra säsong i fjol, med bland annat sex sacks. Carriker spelade tydligen bra enligt ’Skins då de gav honom ett nytt fyra-års kontrakt, detta trots att han enligt mig inte är tillräckligt stark i run defense. Jenkins spelade inte alls förra året efter att ha dragit av korsbandet under 2011 års preseason. Jenkins var dock mycket högt rankad inför draften 2011 och det är en spelare som ’Skins tror mycket på.

’Skins kanske bästa lagdel är deras linebackers. På utsidan har man Ryan Kerrigan och Brian Orakpo som båda två är bra spelare. Kerrigan var bland ligans bästa rookies förra året och Orakpo har 28.5 sacks under sina tre första år i NFL, detta trots att han spelat i ett dåligt lag. I mitten har ’Skins lagets stora ledare London Fletcher och den unga lovande Perry Riley. Fletcher är 37 nu och borde börja tappa en del av sitt spel, men hittills har han lyckats hålla uppe samma höga nivå. Riley startade åtta matcher förra året och gjorde ett bra jobb. På utsidan har ’Skins ganska dåligt med bredd, men på insidan kan man slänga in Jonathan Goff om Fletcher eller Riley blir skadad.

Den svagaste delen i det här försvaret är helt klart secodnaryn. Man har en bra spelare i CB Josh Wilson, men det väger tyvärr inte upp att de har DeAngelo Hall på andra sidan. Hall är bland ligans mest överskattade spelare eftersom han har många INTs i karriären, problemet är att dessa INTs kommer till kostnaden av mängder av TDs och långa passningar för motståndarna. Tanard Jackson är en safety med talang som dock aldrig slagit igenom i NFL och Brandon Meriweather är helt enkelt ganska dålig.

Washington påbörjar i år en ny era, RGIII-eran. En era som har all potential att ta laget tillbaka till gamla storhetstider, framgångarna kommer dock troligen inte komma redan i år. RGIII kommer som alla rookies ha en del problem och han har inte direkt ligans bästa lag runt sig. Allt annat än en fjärde plats i NFC East är en överraskning.

Trolig startuppställning

QB: Robert Griffin III

RB: Roy Helu/Tim Hightower

WR: Pierre Garcon

WR: Santana Moss

TE: Fred Davis

LT: Trent Williams

LG: Kory Lichtensteiger

C: Will Montgomery

RG: Chris Chester

RT: Jammal Brown

DE: Jarvis Jenkins

NT: Barry Cofield

DE: Stephen Bowen

OLB: Ryan Kerrigan

ILB: London Fletcher

ILB: Perry Riley

OLB: Brian Orakpo

CB: DeAngelo Hall

CB: Josh Wilson

FS: Tanard Jackson

SS: Brandon Meriweather

Spelare i kursiv stil är spelare jag betraktar som stjärnor i NFL. Spelare i fet stil är nya i laget. Tänk på att startuppställningarna endast är min gissning som laget ser ut just nu och att det snabbt kan förändras p.g.a. skador och annat.

Spelschema

1. New Orleans Saints (B)
2. St. Louis Rams (B)
3. Cincinnati Bengals (H)
4. Tampa Bay Buccaneers (B)
5. Atlanta Falcons (H)
6. Minnesota Vikings (H)
7. New York Giants (B)
8. Pittsburgh Steelers (B)
9. Carolina Panthers (H)
10. Bye
11. Philadelphia Eagles (H)
12. Dallas Cowboys (B)
13. New York Giants (H)
14. Baltimore Ravens (H)
15. Cleveland Browns (B)
16. Philadelphia Eagles (B)
17. Dallas Cowboys (H) 

Inför säsongen 2012: Tampa Bay Buccaneers

Tampa Bay Buccaneers

2011: 4-12 (fyra i NFC South)

Arena: Raymond James Stadium, Tampa, Florida

Publiksnitt 2011: 56 614

Head Coach: Greg Schiano (första året)

Draft: SS Mark Barron, RB Doug Martin, OLB Lavante David

Nyförvärv: WR Vincent Jackson, G Carl Nicks, CB Eric Wright, TE Dallas Clark, DT Amobi Okoye

Spelarförluster: DT Albert Haynesworth, S Tanard Jackson, C Jeff Faine, OLB Geno Hayes

Efter säsongen 2010 så var Bucs ett lag som såg ut att vara på uppgång, de var NFLs yngsta lag och lyckades ändå nå 10-6. Ett klart svårare spelschema i år en del av förklaringen till varför Bucs gick bakåt så mycket, men samtidigt så måste man säga att Bucs i slutet av året skämde ut sig när de helt gav upp och stundtals inte ens såg ut att bry sig.

QB Josh Freeman tog ett stort steg bakåt i fjol när han gick från 25 TDs och sex INTs 2010 till 16 TDs och 22 INTs förra året. Samtidigt var inte allt negativt, Freeman hade över 3 500 yards och hans pass completion % gick upp från 61.4 till 62.8. Det är inte ovanligt att QBs tar ett steg tillbaka under sitt andra riktigt år i NFL, försvaren har mer och bättre film att studera är bara en anledning till varför detta händer. Freeman kan också ha skadats av lock-outen, både Freeman och hans receivers är unga och de hade behövt mer tid tillsammans. Även om jag kanske inte tror att Freeman kommer vara en topp tio QB i år så tror jag att han kommer studsa tillbaka en del från 2011, om inte annat så för att han har bättre vapen kring sig i år.

För att hjälpa Freeman att spela bättre i år så bestämde sig Bucs för att spendera lite pengar i årets off season (väldigt ovanligt för deras del). WR Vincent Jackson plockades in från Chargers och kommer givetvis vara lagets främsta receiver. Jackson har nått minst 1 000 yards tre av de senaste fyra åren (undantaget var 2010 p.g.a. hold-out och skador). Bakom Jackson finns Mike Williams som var mycket bra 2010, men som precis som Freeman tog flera steg bakåt i fjol. Arrelious Benn valdes i andra rundan 2010 men har hittills varit en besvikelse och har mycket att bevis i år. Dezmon Briscoe är precis som Benn och Williams ung (Briscoe är bara 22, yngre än många rookies), men har även han mycket av bevisa trots en ok säsong i fjol (387 yards och sex TDs som tredje WR). Briscoe blev bättre mot slutet av säsongen och kan med ett bra training camp kanske gå om Benn. Lagets första TE just nu är Luke Stocker som laget draftade förra året. Stocker är stor och bör vara en bra måltavla nere vid mållinjen, men jag har sett för lite av honom för att kunna uttala mig om hur han är som spelare. Bucs har också plockat in Dallas Clark som ju hade en del mycket fina säsonger i Colts, men som var dålig förra året och haft en del skador de senaste två åren (han är dessutom 33 år).

Bucs har ett par ganska spännande RBs i LaGerrette Blount och Doug Martin. Blount kom från ingenstans 2010 och kom över 1 000 yards, 2011 hade han det inte lika lätt och slutade strax under 800 yards och missade ett par matcher med skador. Blount var dock en klart bättre receiver 2011 (fortfarande inte bra, men han utvecklade ändå det området av sitt spel). Bucs draftade i år Doug Martin i slutet av första rundan när de tradade upp till plats 31 (för att komma förbi Giants som också ville ha en RB). Blount är en back som springer över folk, Martin är en snabbare back som är bättre på att få försvarare att missa honom.

Bucs O-Line hade ett par hål förra året, ett på högra sidan av linjen (RT) och ett i mitten (C). Ena problemet är nu borta i och med att laget signade storstjärnan Carl Nicks och därmed kan flytta in Jeremy Zuttah i mitten. Laget har nu två riktigt bra guards i Nicks och Davin Joseph (som laget valde i första rundan 2006). Nicks kan vara ligans bästa G och Joseph har spelat i två pro bowls de senaste fyra åren (08 och 11). I mitten finns alltså Zuttah som var bra förra året som LG och som LT har laget Donald Penn som är topp tio i ligan på sin position. Det svagaste kortet i linjen är helt klart RT Jeremy Trueblood som i och för sig har ett ganska roligt namn, men mycket mer har han inte. Bucs får hoppas på att linjen klarar sig från skador för bakom de fem som startar så ser det väldigt tunt ut.

Bucs D-Line är fylld med spelare valda tidigt i draften, spelare med stor fysisk talang, som dock kanske inte fått ut allt på fotbollsplanen än. I mitten av linjen finns Gerald McCoy (vald som nummer tre 2010) och Brian Price (vald i andra rundan 2010). McCoy sågs som en talang bara strax under Ndamukong Suhs klass, hans karriär så här långt har dock slagits sönder av skador. McCoy började 2011 starkt, men spelade tyvärr bara sex matcher. Price spelade större delen av 2011, men såg ut att hämmas av sina skador från 2010. Frågan i år är om McCoy/Price kan hålla sig friska, då kan det här bli bra, annars blir det problem för Bucs. Utanför McCoy/Price finner vi förra årets val i första och andra rundan DE Adrian Clayborn och DE Da’Quan Bowers. Clayborn hade ett helt ok år för att vara rookie förra året, han hade bl.a. 7.5 sacks. Bowers var inte lika bra, men han hade en del problem med skador och han är en stor talang. Utöver de två finns Michael Bennet som startade många matcher i fjol och var ganska bra, framför allt i run defense.

Bucs största defensiva svaghet förra året var lagets linebackers som helt enkelt spelade värdelöst. Quincy Black som var en ganska ok spelare i början av sin karriär var en katastrof. Geno Hayes var ännu sämre än Black och fick lämna laget, han har ersatts av rookien Lavonte David som laget valde i andra rundan av draften. David är atletisk och snabb som få, men hade helt klart mått bra av att lägga på sig några kilo muskler. Han bör i vilket fall som vara en uppgradering mot Hayes. I mitten av linjen var rookien Mason Foster bra när han inte spelade med skador och kan han hålla sig frisk så kan han bli en bra spelare. Om Black kan komma tillbaka till 2010 års form och om David spelar bra som rookie så kan den här gruppen göra bra ifrån sig redan i år, men det är ett stort om.

Tampas secondary var precis som resten av försvaret ganska svagt i fjol och har därför förändrats en del till i år. CB Aqib Talib är en enorm talang som allt som oftast spelar bra när han inte är skadad eller avstängd. Talib såg länge ut att hamna i fängelse under den här säsongen, men är nu frikänd. Han kan dock bli avstängd, precis som Big-Ben blev avstängd även om han aldrig dömdes för något. Bucs värvade in Eric Wright för att spela på andra sidan om Talib. Wright kommer från ligans kanske sämsta secondary i Lions och även om han var bäst där så säger det inte så mycket. Värvningen av Wright gör ändå att Bucs flyttar in trotjänaren Ronde Barber till FS där han nog kan vara helt ok, han började bli lite för gammal för att vara en effektiv CB (han gör ju nu sin 16:e säsong i ligan efter att ha draftats av Bucs 1997). SS kommer givetvis Mark Barron vara, Barron som valdes av Bucs med det sjunde valet i draften (lite väl högt enligt mig, men han är ändå en bra spelare).

Bucs bör vara bättre i år än i fjol, men de spelar i en mycket tuff division och vinner de mer än fem-sex matcher bör det ses som en framgång. Jag upprepar vad jag sa förra året, Bucs har ett ungt och spännande lag, de är dock inte riktigt framme än och de behöver få lite mer rutin.

Trolig startuppställning:

QB: Josh Freeman

RB: LaGerrette Blount/Doug Martin

WR: Vincent Jackson

WR: Mike Williams

TE: Luke Stocker

LT: Donald Penn

LG: Carl Nicks

C: Jeremy Zuttah

RG: Davin Joseph

RT: Jeremy Trueblood

DE: Da’Quan Bowers

DT: Gerald McCoy

DT: Brian Price

DE: Adrian Clayborn

OLB: Quincy Black

MLB: Mason Foster

OLB: Lavonte David

CB: Aqib Talib

CB: Eric Wright

SS: Mark Barron

FS: Rodne Barber

Spelschema

1. Carolina Panthers (H)
2. New York Giants (B)
3. Dallas Cowboys (B)
4. Washington Redskins (H)
5. Bye
6. Kansas City Chiefs (H)
7. New Orleans Saints (H)
8. Minnesota Vikings (B)
9. Oakland Raiders (B)
10. San Diego Chargers (H)
11. Carolina Panthers (B)
12. Atlanta Falcons (H)
13. Denver Broncos (B)
14. Philadelphia Eagles (H)
15. New Orleans Saints (B)
16. St. Louis Rams (H)
17. Atlanta Falcons (B)

Inför Säsongen 2012: Colts, Rams, Browns och Vikings

Eftersom jag börjat skriva på SvenskaFans sida om NFL igen så tänkte jag att jag också kunde lägga upp allt här på bloggen också, om nu någon tittar in här fortfarande. Här kommer de fyra första delarna av mina artiklar inför säsongen 2012:

Indianapolis Colts

2011: 2-14, fyra i AFC South

Arena: Lucas Oil Stadium, Indianapolis, Indiana

Publiksnitt 2011: 64 828

Head Coach: Chuck Pagano (första året)

Draft: QB Andrew Luck, TE Coby Fleener, TE Dwayne Allen, WR T.Y. Hilton

Nyförvärv: DE Cory Redding, C Samson Satele, S Tom Zbikowski

Spelarförluster: QB Peyton Manning, WR Pierre Garcon, C Jeff Saturday, OLB Philip Wheeler

Indianapolis Colts har varit ett av NFLs stabilaste lag, de hade inför årets säsong inte missat slutspelet på tio år och de har spelat i två super bowls. All denna framgång kom tack vare Peyton Manning, en spelare som nu alltså har tvingats bort från laget. Framtiden vilar nu på Andrew Lucks axlar och han har mycket jobb framför sig.

Colts offensiv har i femton års tid handlat om Peyton och att maximera det han är bra på, nu måste man bygga om och den processen är tyvärr långt ifrån färdig. Luck har potential att bli en ny Manning, men kom ihåg att första året i NFL ofta är svårt, speciellt för QBs. Lucks receivers är tyvärr inte av högsta klass, även om han har Reggie Wayne som faktiskt var nära att komma upp i 1 000 yards förra året trots Colts värdelösa passningsspel. Bakom Wayne är det dock ganska tunt, Austin Collie bör vara lagets andra starter och han har så här långt i karriären visat sig vara stabil på siffror runt 650 yards per säsong, helt ok om du är nummer tre, bra om du är nummer fyra, men inte så bra om du är nummer två. Donnie Avery var ok 08-09 men har sedan dess varit skadad mer än han spelat och utöver dessa tre finns endast unga oprövade kort där årets val i tredje rundan T.Y Hilton bör ligga bäst till att få se speltid.

Colts draftade dock ett par TEs som förhoppningsvis kan hjälpa Luck. Coby Fleener spelade med Luck i Stanford vilket givetvis gör att de redan har ett bra samarbete, Dwayne Allen föll oväntat till tredje rundan och bör även han vara ett ok vapen för Luck, även om hans omställningsperiod till NFL kanske kommer vara lite längre än Fleeners.

Colts running game har länge varit bland ligans sämre och det finns tyvärr inte mycket som talar för att det skall förändras. Donald Brown bör vara lagets starter och Browns har en del talang. Han har dock aldrig varit första alternativet i ett lag och han har haft en del problem med skador. Bakom Brown ser det mycket tunt ut och just nu är Delone Carter nummer två i uppställningen. Carter imponerade inte direkt under sin rookie säsong förra året, förhoppningsvis tar han ett par steg framåt i år då rapporterna är att han ser bra ut under lagets tidiga träningsaktiviteter.

Colts O-Line har länge varit byggd kring snabbhet snarare än storlek, detta för att det passade Peyton Mannings sätt att spela fotboll, den linjen är nu bortbytt. Av de som just nu ser ut som starters så var ingen i laget innan 2010 och tre av spelarna är mycket unga. Anthony Castonzo valdes i första rundan i 2011 års draft och han kommer spela LT, Castonzo har mycket talang och han var inte helt misslyckad under sin rookiesäsong. LG är Joe Reitz som startade en majoritet av matcherna förra året utan att riktigt övertyga. På den högra sidan finns nyförvärvet Winston Justice (RT) och Ben Ijalana (RG), Justice har varit back-up och stundtals starter i Eagles och Ijalana valdes i andra rundan 2011. Mitt starkaste minne av Justice är en match från 2007 när han ställde upp mot Osi Umenyiora och gav upp sex sacks i en match där Giants sackade McNabb 12 gånger. I mitten av linjen finns nyförvärvet Samson Satele som närmast kommer från Raiders och han är troligen linjens styrka just nu.

Colts försvar var ligans fjärde sämsta förra året (en plats bättre än lagets offensiv) och det gör att Colts nu ändrar om från sitt klassiska 4-3 till ett 3-4 system. Det betyder att försvarets två största stjärnor, Robert Mathis och Dwight Freeney, i år kommer vara OLBs, vilket jag tror att de kommer klara av galant, men en omställning riskerar alltid att ta lite tid. I mitten ”LB linjen” finns Pat Angerer och Kavell Conner som båda två hade över 100 tacklingar förra året, nu säger inte den statistiken allt, men det är helt klart två ganska duktiga och unga ILBs som Colts hittade i 2010 års draft.

Colts största svaghet i defensiven förra året var lagets oförmåga att stoppa motståndarnas running game och laget har väl inte gjort mycket för att åtgärda detta (utöver att byta till 3-4, som kanske kan få effekt). Det man ändå har gjort är att värva Cory Redding som förra året var starter i Baltimore (ett försvar ganska många klasser över Colts försvar). Redding är främst stark i just run defense, men han hade också 4.5 sacks förra året. De övriga två i linjen är just nu Antonio Johnson (NT) och Drake Nevis (DE). Johnson är ganska medelmåttig och Nevis är ung och oprövad.

Colts secondary var väl den del av laget som klarade sig bäst förra året, det kommer sig dock till vis del av att motståndarna alltid var i ledningen och därför använde sig mer av sitt running game och passade mindre. Antoine Bethea är en bra safety, men mycket mer än så har inte Colts. CBs Kevin Thomas och Jerraud Powers är unga och är förhoppningsvis bättre i år än i fjol. Bakom dem ser det rent ut sagt katastrofalt ut. Laget signade S Tom Zbikowski, vilket är en förstärkning, men Zbikowski är ingen stjärna som kommer gå in och förändra laget direkt.

Colts får ställa in sig på ytterligare en lång säsong och om inte Luck är helt fantastisk så kommer Colts välja topp tre i draften även 2013.

Trolig startuppställning:

QB: Andrew Luck

RB: Donald Brown

WR: Reggie Wayne

WR: Austin Collie

TE: Coby Fleener/ Dwayne Allen

LT: Anthohny Castonzo

LG: Joe Reitz

C: Samson Satele

RG: Ben Ijalana

RT: Winston Justice

DE: Cory Redding

NT: Antonio Johnson

DE: Drake Nevis

OLB: Robert Mathis

ILB: Kavell Conner

ILB: Pat Angerer

OLB: Dwight Freeney

CB: Kevin Thomas

CB: Jerraud Powers

SS: Tom Zbikowski

FS: Antoine Bethea

Spelare i kursiv stil är spelare jag betraktar som stjärnor i NFL. Spelare i fet stil är nya i laget. Tänk på att startuppställningarna endast är min gissning som laget ser ut just nu och att det snabbt kan förändras p.g.a. skador och annat.

Spelschema

1. Chicago Bears (B)
2. Minnesota Vikings (H)
3. Jacksonville Jaguars (H)
4. Bye
5. Green Bay Packers (H)
6. New York Jets (B)
7. Cleveland Browns (H)
8. Tennessee Titans (B)
9. Miami Dolphins (H)
10. Jacksonville Jaguars (B)
11. New England Patriots (B)
12. Buffalo Bills (H)
13. Detroit Lions (B)
14. Tennessee Titans (H)
15. Houston Texans (B)
16. Kansas City Chiefs (B)
17. Houston Texans (H)

St. Louis Rams

2011: 2-14, fyra i NFC West

Arena: Edward Jones Dome, St. Louis, Missouri

Publiksnitt 2011: 56 394

Head Coach: Jeff Fisher (första året)

Draft: DT Michael Brockers, WR Brian Quick, CB Janoris Jenkins, RB Isaiah Pead, CB Trumaine Johnson, WR Chris Givens

Nyförvärv: C Scott Wells, CB Cortland Finnegan, DT Kendall Langford, LB Jo-Lonn Dunbar, WR Steve Smith

Spelarförluster: WR Brandon Lloyd, CB Ronald Bartell, DT Justin Bannan

Rams 2011 var en enorm besvikelse. 2010 var Rams snubblande nära att ta sig till slutspel och med ett ungt lag med en ung QB så verkade alla pilar peka uppåt. Så kom 2011 och ett sällan skådat skadehelvete, lägg till ett tuffare spelschema och en division på uppgång så kan ett 7-9 lag snabbt bli ett 2-14 lag och en ung QB kan gå från att vara hyllad till att vara ifrågasatt.

Sam Bradford valdes med draftens första val 2010 och hade en imponerande rookiesäsong (det var inte Cam Newton-klass, men han blev årets rookie). 2011 var inte lika rolig för Sam, han blev sackad 36 gånger på 10 matcher innan han blev skadad och han hade endast sex TD passningar. Det positiva var att han samtidigt endast kastade sex INTs på tio matcher, med tanke på vilka vapen han hade och med tanke på att Rams gav upp mest sacks i ligan så är det ganska imponerande. Rams hade bara nio TD passningar under hela säsongen, sämst i ligan och 42 färre än ettan Packers. Bradford har nu väldigt mycket att bevisa, dels måste han lyfta sitt spel och sen behöver han vara skadefri i år.

En del av förklaringen till Bradfords problem är lagets O-Line, den andra förklaringen är lagets brist på vettiga vapen. Förra året tradade Rams till sig Brandon Lloyd, men han är nu i New England och bakom honom var det väldigt tunt. Nu är Danny Amendola tillbaka, man har Brandon Gibson, man draftade också Quick och Givens (som båda är mer projekt än färdiga spelare) och man signade Steve Smith. Uppställningen är fortfarande svag, men det är i alla fall ett steg i rätt riktning. Quick och Givens är som sagt framtidsprojekt som många tror behöver minst ett år på sig innan de kan börja producera på riktigt. Amendola och Gibson är egentligen bara komplementspelare. Smith är lite av en joker, han var ju Giants bästa receiver 2009 men har därefter haft stora problem.

Rams största stjärna är och förblir Steven Jackson. Lagets running back har sju raka säsonger med över 1 000 yards och med tanke på hur dåligt laget stundtals varit så är det imponerande. Jackson är bara 28, men han har som sagt varit Rams främsta RB i sju år nu och det kommer för eller senare att straffa sig. Jackson kommer vara en stor del av lagets offensiv även i år, men Rams har också draftat den spelare som de hoppas skall ersätta Jackson. Rams hade tre val i andra rundan av draften och med ett av dem så valde de Isaiah Pead. Jackson är ju en stor och stark RB, Pead å andra sidan är mindre och snabbare och den kombinationen har vi sett vara lyckosam i NFL där den större spelaren först tröttar ut försvaret och låter den snabbare spelaren dra nytta av det senare i matchen.

Om Rams offensiv skall bli bättre i år måste laget O-Line spela mycket bättre än i fjol. Laget gav som sagt upp mer sacks än något annat lag och lagets running game var bara att räkna med eftersom de hade Steven Jackson, han skapade många stora plays ur ingenting. Rams har spenderat både pengar och draft picks på sin O-Line de senaste åren, dock utan att få tillbaka alltför mycket. Jason Smith valdes med 2009 års andra val (efter Matthew Stafford) och spåddes en lysande framtid, hittills har han dock inte lyckats och han tvingades i år gå med på att sänka sin lön. Smith spelar just nu på högersidan av linjen och på vänster sida har Rams istället Roger Saffold som laget valde i andra rundan av 2010 års draft. Saffold är inte direkt en stjärna han heller, men han har stundtals visat upp en hel del potential. Lagets guards är Bryan Mattison och Harvey Dahl som båda värvades in under 2011, Dahl inför säsongen och Mattison under den samma. Dahl är en bra gurad, speciellt i run blocking. Mattison var DE när han kom in i ligan och fortfarande listad som det på t.ex. nfl.com men han är alltså guard nu och givetvis ganska oerfaren på positionen då han endast spelat där i tre-fyra år. I mitten av linjen hittar vi nyförvärvet Scott Wells som är en av ligans bästa centers. I Wells och Dahl har den här linjen kanske äntligen lite ledning som kan ge Smith och Saffold hjälp så de kan nå sin potential.

Rams defense var långt ifrån lysande förra året, de var sjunde sämst i ligan. På pappret ser det ut som om deras pass defense var bra (sjua i ligan) och deras run D var uruselt (näst sämst), men det kommer sig av att Rams alltid låg under och att motståndarna helt enkelt sprang mycket för att döda tid.

Rams D-Line var förra året bra på kanterna och riktigt dålig i mitten. Det hoppas man nu ha åtgärdat i och med valet av Michael Brockers i första rundan och värvningen av Kendall Langford. De två kommer starta i mitten och visst bör det vara ett stort steg uppåt från vad laget hade förra året. Langford är ingen stjärna, men en helt ok spelare är det. Brockers har enorm talang, men han är opolerad och kunde i college dominera eftersom han alltid var störst och snabbast, det kommer han inte vara i NFL. På kanterna finns Chris Long och Robert Quinn. Long hade 13 sacks förra året, smått otroligt i ett så dåligt lag som Rams (motståndarna kastade ju som sagt sällan bollen vilket givetvis gör det svårare att få många sacks). Quinn var lagets val i första rundan förra året och han var väl något av en besvikelse, talang finns dock där och i år kommer han få mer speltid.

Laget linebackers ser ut att vara en svaghet i laget just nu. James Laurinaitis är i och för sig bra i mitten, men bredvid honom har Rams inte mycket att komma med. Jo-Lonn Dunbar var starter i New Orleans förra året, men det är ingen fantastisk spelare och på andra sidan har laget nyförvärvet Rocky McIntosh som aldrig var lysande i Washington och nu ser ut att vara på väg nedåt i karriären. Rams värvade också veteranen Mario Haggan som hade ett par ok säsonger 09-10 för Broncos, men förra året tog han ett stort steg bakåt.

Rams secondary har genomgått ett ganska ordentligt ansiktslyft inför säsongen då de har helt nya corners. Cortland Finnegan valde att lämna Titans för att återförenas med sin gamla coach Jeff Fisher och det kommer innebära ett stort lyft för hela försvaret. Personligen anser jag att Finnegan är ett svin, men samtidigt är det en bra fotbollsspelare. På andra sidan kommer laget troligen ha Janoris Jenkins som är ytterligare en av spelarna Rams valde i andra rundan av draften. Jenkins sågs av många som draftens kanske näst bästa CB, men han föll p.g.a. problem utanför planen, kan han styra upp de problemen så fick Rams en bra spelare till väldigt lågt pris. Även lagets tredje CB är ny då det just nu ser ut att bli Trumaine Johnson som laget valde i draftens tredje runda. Som FS har Rams Quintin Mikell som för ett par år sedan var en av ligans bättre safetys, visst har han tappat lite sedan dess, men en ok spelare är det fortfarande. Vem som startar bredvid Mikell är lite mer av en öppen fråga, det finns dock inget särskilt bra alternativ i truppen.

Trolig Startuppställning

QB: Sam Bradford

RB: Steven Jackson

WR: Brandon Gibson

WR: Danny Amendola

TE: Lance Kendricks

LT: Roger Saffold

LG: Bryan Mattison

C: Scott Wells

RG: Harvey Dahl

RT: Jason Smith

DE: Chris Long

DT: Michael Brockers

DT: Kendall Langford

DE: Robert Quinn

OLB: Jo-Lonn Dunbar

MLB: James Laurinaitis

OLB: Rocky McIntosh

CB: Cortland Finnegan

CB: Janonris Jenkins

FS: Quintin Mikell

SS: Bradley Fletcher

Spelare i kursiv stil är spelare jag betraktar som stjärnor i NFL. Spelare i fet stil är nya i laget. Tänk på att startuppställningarna endast är min gissning som laget ser ut just nu och att det snabbt kan förändras p.g.a. skador och annat.

Spelschema

1. Detroit Lions (B)
2. Washington Redskins (H)
3. Chicago Bears (B)
4. Seattle Seahawks (H)
5. Arizona Cardinals (H)
6. Miami Dolphins (B)
7. Green Bay Packers (H)
8. New England (H, Wembley)
9. Bye
10. San Francisco 49ers (B)
11. New York Jets (H)
12. Arizona Cardinals (B)
13. San Francisco 49ers (H)
14. Buffalo Bills (B)
15. Minnesota Vikings (H)
16. Tampa Bay Buccaneers (B)
17. Seattle Seahawks (B)

Minnesota Vikings

2011: 3-13 (fyra i NFC North)

Arena: Mall of America Field

Publiksnitt 2011: 62 816

Head Coach: Leslie Fraizer (andra året)

Draft: OT Matt Kalil, FS Harrison Smith, CB Josh Robinson, WR Jarius Wright

Nyförvärv: WR Jerome Simpson, TE John Carlson, CB Chris Carr, G Geoff Schwartz, FB Jerome Felton

Spelarförluster: G Steve Hutchinson, QB Donovan McNabb, LB E.J. Henderson, CB Cedric Griffin, TE Visanthe Shiancoe

Vikings 2011 var inte helt oväntat ett av ligans sämsta lag och tyvärr finns det väl inte mycket som talar för några gigantiska steg framåt i år. I ligans kanske bästa division har Vikes inte mycket att hämta.

QB Christian Ponders rookiesäsong ser inte så imponerande ut om man ser på siffrorna han kom upp i, men faktum är att det var en ganska normal rookiesäsong för en QB, det samma år som Cam Newton och Andy Dalton hade högst onormala rookiesäsonger. Jag vet inte om Ponder är svaret på Vikings QB-problem, jag har väl i dagsläget svårt att se att han skulle bli en stjärna, men det är helt enkelt alltför tidigt att säga vad Ponder kan göra i NFL.

Ponder har inte direkt fantastiska vapen kring sig, men de är heller inte så dåliga som t.ex. Jaguars eller Dolphins har. Percy Harvin hade en stark avslutning på förra året och kom trots en dålig start upp i 967 yards. Att Harvin kan bli en stjärna har vi vetat om länge, men efter tre år i ligan är det hög tid för honom att ta nästa steg. Jerome Simpson är en ok receiver som stod för förra årets (och en av tidernas) mest spektakulära TDs. Simpson är dock avstängd i säsongsinledningen eftersom han åkte fast med en ganska ordentlig hög marijuana. Bakom Simpson/Harvin ser det inte alltför bra ut, Michael Jenkins är på väg neråt i karriären, Devin Aromashodu har aldrig varit mer än en komplementspelare och Jarius Wright och Greg Childs är rookies som har mycket kvar att lära. Kyle Rudolph är en lovande TE som dock hade en svag rookiesäsong (249 yards, 3 TDs) och bakom honom finns den ganska mediokra John Carlson.

Vikings har länge levt på sitt running game i och med att de har ligans bästa RB i Adrian Peterson. AP är dock skadad och hans medverkan i säsongsinledningen är högst tveksam, han lär knappast vara sitt gamla jag på hela året, om han nu någonsin blir samma AP igen. Om AP inte kan spela så blir det Toby Gerhart som får gå in och det är en ok lösning, han hade 531 yards och imponerande 4.9 yards per carry förra året.

Vikings O-Line har ett nytillskott i Matt Kalil som direkt kommer starta som LT vilket gör att Charlie Johnson kan gå in till LG vilket gör att Johnson gör mindre skada. I mitten av linjen finns John Sullivan som har varit starter i tre år nu och gjort ett jobb över förväntan, han draftades först i sjätte rundan av draften 2008. Geoff Schwartz var starter hos Panthers under 2010, men missade hela 2011. Schwartz är en ganska bra G om han håller sig frisk. RT Phil Loadholt är en ganska bra spelare som blivit bättre och bättre under sina tre år i NFL.

Vikings D-Line innehåller lagets andra storstjärna (efter AP), nämligen DE Jared Allen. Allen var förra året nära att slå alla tiders rekord för flest sacks under en säsong, han var en halv sack ifrån rekordet. 22 sacks är alltså tidernas näst bästa siffra och i det närmaste osannolikt i ett lag som oftast spelade i underläge. Allen är en av NFLs bästa försvarare och han verkar bara bli bättre och bättre. På andra sidan linjen finns Brian Robinson som i fjol hade åtta sacks, Robinson är också en ok run stopper och en helt ok NFL-spelare. Bakom dessa två finns ett par unga killar i Everson Griffen och Christian Ballard, de har dock så här långt visat upp väldigt lite i NFL. Mitten av Vikes D-Line kallades länge ”the Williams-wall” efter Kevin och Pat Williams, nu är bara Kevin kvar och han spelar nu med Letroy Guion. Kevin Williams är fortfarande en ok spelare och han har spelat i sex pro bowls i karriären. Guion är dock långt ifrån att vara en stjärna.

Vikings linebacker-grupp ser ganska ok ut. OLB Chad Greenway är en mycket bra spelare som valdes till förra årets pro bowl. Erin Henderson var ok förra året och kommer starta även i år. Dock saknas Erins bror E.J. som spelade för Vikings från 2003 till förra året. E.J. är nu free agent och kan komma att återvända till laget. Just nu står Jasper Brinkley som starter och han har inte gjort mycket i NFL så här långt.

Vikings secondary var ett problem förra året och försätter att vara det. De har värvat Chris Carr, men han är inte jättebra (även om han är ett uppköp för Vikes) och de kommer troligen starta med honom och Chris Cook, Cook som draftades i andra rundan 2010 har så här långt haft det jobbigt i NFL. Veteranen Antoine Winfield och nyförvärvet Zachary Bowman får slåss om tredjeplatsen i uppställningen. FS Harrison Smith kommer starta redan från dag ett och bör vara bättre än de som spelade förra året. Den andra platsen är lite mer öppen och just nu ser Robert Blanton ut att starta, han valdes i femte rundan av årets draft…

Vikings kommer troligen vara ett av ligans sämsta lag i år med och allt annat än en sista plats i NFC North skulle vara en enorm överraskning. För Vikes handlar det om att få tillbaka AP och fortsätta att utbilda Ponder.

Trolig startuppställning

QB: Christian Ponder

RB: Adrian Peterson/Toby Gerhart

WR: Percy Harvin

WR: Jerome Simpson/Michael Jenkins

TE: Kyle Rudolph

LT: Matt Kalil

LG: Charlie Johnson

C: John Sullivan

RG: Geoff Schwartz

RT: Phil Loadholt

DE: Jared Allen

DT: Letroy Guion

DT: Kevin Williams

DE: Brian Robinson

OLB: Chad Greenway

MLB: Jasper Brinkley

OLB: Erin Henderson

CB: Chris Carr

CB: Chris Cook

SS: Robert Blanton

FS: Harrison Smith

Spelare i kursiv stil är spelare jag betraktar som stjärnor i NFL. Spelare i fet stil är nya i laget. Tänk på att startuppställningarna endast är min gissning som laget ser ut just nu och att det snabbt kan förändras p.g.a. skador och annat.

Spelschema

1. Jacksonville Jaguars (H)
2. Indianapolis Colts (B)
3. San Francisco 49ers (H)
4. Detroit Lions (B)
5. Tennessee Titans (H)
6. Washington Redskins (B)
7. Arizona Cardinals (H)
8. Tampa Bay Buccaneers (H)
9. Seattle Seahawks (B)
10. Detroit Lions (H)
11. Bye
12. Chicago Bears (B)
13. Green Bay Packers (B)
14. Chicago Bears (H)
15. St. Louis Rams (B)
16. Houston Texans (B)
17. Green Bay Packers (H)

Cleveland Browns

2011: 4-12 (fyra i AFC North)

Arena: Cleveland Browns Stadium, Cleveland, Ohio

Publiksnitt 2011: 65 859

Head Coach: Pat Shurmur (andra året)

Draft: RB Trent Richardson, QB Brandon Weeden, T Mitchell Schwartz, DT John Hughes

Nyförvärv: DE Frostee Rucker, DE Juqua Thomas-Parker

Spelarförluster: RB Peyton Hillis, FS Mike Adams

Cleveland har sedan de kom tillbaka till NFL 1999 var en ständig besvikelse. Laget har inte lyckats hitta en QB och utan det är det svårt att nå framgångar, speciellt i en så pass tuff division som AFC North.

Browns kommer i år pröva ytterligare en QB i rookien Brandon Weeden som var ett av lagets två val i årets första runda av draften. Weeden kommer vid säsongsinledningen vara 29 år, givetvis väldigt ovanligt med en så pass gammal rookie. Weeden har givetvis en hel del styrkor, annars blir man inte vald i första rundan, men hans ålder har hela tiden varit det folk talat om. Weeden har en helt ok arm (inte samma styrka som de bästa, men tillräckligt bra) och är en ledare. Han kommer dock från ett ganska simpelt offensivt system i college och risken är stor att han kommer ha stora problem med att läsa NFL-försvar, han låser sig vid en receiver och är han markerad så vet inte Weeden vad han skall göra, det måste Browns och Weeden jobba på.

Weedens största problem blir dock troligen inte hans ålder eller brist på spel i NFL-system, hans största problem kan istället vara hans brist på vapen. Greg Little och Mohamed Massaquoi är just nu lagets starters med Josh Cribbs och rookien Travis Benjamin som främsta back-ups. Little valdes i andra rundan av förra årets draft och det är många som tror väldigt mycket på honom. Little hade också en ok rookiesäsong (över 700 yards och två TDs), speciellt om man väger in att hans QB hette Colt McCoy. Massaquoi är inte bra och har under sina tre år i ligan blivit sämre och sämre. Cribbs är en av tidernas bästa punt-returners (om inte den bästa av alla), men som receiver har han aldrig presterat mycket. 500 yards i fjol var ändå en ok insats som lagets tredje WR. Lagets TE är Benjamin Watson som hade en bra säsong 2010, men som i fjol tog ett steg tillbaka, delvis på grund av skador.

Det kanske mest intressanta att hända i Cleveland sedan Lebron James lämnade staden är Browns val av Trent Richardson med draftens tredje val. Richardson har allt som en RB skall ha, han är snabb, han kan springa över försvarare, han kan få försvarare att missa tacklingar. Richardson kommer bli en av ligans bättre RBs om han inte får karriären förstörd av skador. Bakom Richardson har Browns Brandon Jackson och Montario Hardesty. Jackson hade en ok säsong för Packers 2010 och signade inför 2011 års säsong för Browns men var skadad hela förra året och spelade inte en minut. Hardesty är alltid skadad och det lilla han spelade förra året var långt ifrån imponerande.

Browns har en av sina största styrkor i sin O-Line. Joe Thomas kan vara ligans bästa LT. C Alex Mack valdes i första rundan 2009 och är duktig. Lagets guards var inte lysande 2011, men där är båda unga spelare med potential att utvecklas. Mitchell Schwartz kommer troligen starta på högersidan av linjen. Weeden kanske inte har den bästa uppsättningen receivers, men han har i alla fall ganska bra skydd och lagets running game bör vara klart bättre i år.

Browns försvar gav upp femte minst poäng i ligan förra året, det berodde troligen delvis på att lagets offensiv producerade så lite och att motståndarna därför inte behövde köra någon tokoffensiv. Men är man femma i ligan så gör man ändå något rätt och det var framför allt lagets pass defense som övertygade.

I mitten av Browns D-Line finns de två massiva spelarna Ahtyba Rubin och Phil Taylor. Phil Taylor var Browns val i första rundan 2011 och han imponerade under sin rookiesäsong, dock riskerar han att missa delar av säsongen och vem som då tar över är just nu lite oklart. Rubin valdes i sjätte rundan 2008 och har sedan dess blivit bättre för varje år och är nu en stabil DT. Utanför dem finns Jabaal Sheard och Frostee Rucker. Sheard gjorde även han sin rookiesäsong i fjol och övertygade med 8.5 sacks. Rucker är ett av Browns få nyförvärv och det är en spelare som aldrig övertygat i NFL. Browns har dåligt djup längs hela linjen och det är något som de behöver åtgärda.

Browns linebackeruppställning kommer vara densamma i år som 2011. Fujita-Jackson-Cocong är kanske inte den mest imponerande uppställningen, men det är knappast Browns största svaghet heller. D’Qwell Jackson är en bra MLB som fick ett nytt kontrakt med Browns under den här våren vilket gör att han stannar i klubben till 2016. Fujita har haft problem med skador de senaste tre åren och kommer dessutom vara avstängd tre matcher för sin inblandning i Saints ”bounty-gate”. Cocong kom till Browns inför säsongen 2010 och har sedan dess startat varenda match och gjort ett ganska bra jobb.

Browns secondary gav upp väldigt lite yards i fjol, detta kommer sig dock som sagt av att lag inte behövde passa så mycket när de spelade mot Browns. Browns har en riktigt bra spelare i sin secondary i CB Joe Haden som man valde i 2009 års draft. Man har också Sheldon Brown som har varit en ganska bra spelare som dock blivit sämre de senaste åren, han är nu 33 år. Bakom dessa två har Browns inte särskilt mycket. Lagets safetys är lite av ett frågetecken. T.J. Ward valdes i andra rundan 2010 och hade en fin rookiesäsong, i fjol missade han dock hälften av matcherna. Eric Hagg verkar just nu få den andra platsen och han spelade inte mycket i fjol och är helt klart ett oskrivet kort. Återigen så har Browns det väldigt dåligt med djup bakom sina starters.

Browns har mycket jobb framför sig innan de kan komma ikapp resten av divisionen och projektet kommer (i bästa fall) ta ett par år till.

Trolig startuppställning

QB: Brandon Weeden

RB: Trent Richardson

WR: Greg Little

WR: Mohamed Massaquoi

TE: Benjamin Watson

LT: Joe Thomas

LG: Jason Pinkston

C: Alex Mack

RG: Shawn Lauvao

RT: Mitchell Schwartz

DE: Jabaal Sheard

DT: Phil Taylor/Scott Paxson

DT: Ahtyba Rubins

DE: Frostee Rucker

OLB: Chris Cocong

MLB: D’Qwell Jackson

OLB: Scott Fujita/Quinton Spears

CB: Joe Haden

CB: Sheldon Brown

SS: T.J. Ward

FS: Eric Hagg

Spelare i kursiv stil är spelare jag betraktar som stjärnor i NFL. Spelare i fet stil är nya i laget. Tänk på att startuppställningarna endast är min gissning som laget ser ut just nu och att det snabbt kan förändras p.g.a. skador och annat.

Spelschema

1. Philadelphia Eagles (H)
2. Cincinnati Bengals (B)
3. Buffalo Bills (H)
4. Baltimore Ravens (B)
5. New York Giants (B)
6. Cincinnati Bengals (H)
7. Indianapolis Colts (B)
8. San Diego Chargers (H)
9. Baltimore Ravens (H)
10. Bye
11. Dallas Cowboys (B)
12. Pittsburgh Steelers (H)
13. Oakland Raiders (B)
14. Kansas City Chiefs (H)
15. Washington Redskins (H)
16. Denver Broncos (B)
17. Pittsburgh Steelers (B)

Effekter av det nya kollektivavtalet i NFL

Ett nytt kollektivavtal är nu mycket nära i NFL. Spelarna sitter i skrivande stund i ett möte och kommer troligen rösta igenom förslaget under natten och det öppnar för ägarna av att rösta igenom avtalet och lyfta lock-outen imorgon, troligen någon gång under kvällen, svensk tid. Spelare förväntas börja anlända till träningsanläggningarna redan på fredag.

Vad som kommer hända efter det är att lagen kommer ha tre dagar på sig att förhandla med sina free agents innan alla lag får kontakta vilka spelare som helst. Det betyder att vi kommer få uppleva en helt galen vecka nästa vecka där vi fullständigt kommer drunkna i nyheter, en liten omställning från de senaste tre månadernas kompakta nyhetstorka.

Tänkte kort försöka förklara det nya avtalet bäst jag kan och vilka följder det kan få för olika lag i NFL, kom dock ihåg att allt inte har läckt ut om det nya avtalet och att jag dessutom är långt ifrån någon expert i frågor som den här.

1. Varje lag kommer ha ett lönetak på ca: 120 miljoner dollar, utöver det kommer varje lag lägga ytterligare ca: 20 miljoner per säsong på andra spelarkostnader (ersättning till pensionerade spelare, sjukvård för skadade spelare och så vidare).
2. Alla lag MÅSTE använda minst 90 % av lönetaket, alltså den här säsongen strax under 110 miljoner dollar. Detta kommer innebära en hel del roliga saker, mer om det snart.
3. Rookies kommer inte längre få kontrakt i den storleksordning som Sam Bradford, JaMarcuss Russell och Matthew Stafford fick när de valdes som nummer ett i draften. Istället kommer rookies bli free agents tidigare, detta för att belöna de som verkligen lyckats i ligan, samtidigt som man minskar risken i draften.
4. Franchise-tagen kommer vara kvar, men kommer bara kunna användas en gång per spelare. Franchise-tagen är den regel som ger en klubb möjlighet att stoppa en spelare från att bli free agent. Spelaren får stor ekonomisk ersättning för detta (Peyton Manning kommer t.ex. med nuvarande regler tjäna ca: 23 miljoner dollar nästa år, Michael Vick får 13 miljoner), men missar alltså samtidigt chansen att bli free agents.
5. Spelare kommer alltså bli unrestricted free agents tidigare än vad som var fallet under tidigare avtal, spelare kommer nu vara fria att gå till vilken klubb de vill redan efter fyra år i NFL (om de inte är under kontrakt då givetvis).

Massor av andra regler finns med i avtalet, men de här ovanstående reglerna är de viktigaste för oss fans.

Så över till hur detta kan komma att påverka olika lag i ligan.

För det första så sänks lönetaket vilket innebär att ett antal lag kommer ha ligga klart över taket och alltså kommer tvingas sparka spelare, omförhandla kontrakt med mera. Klubbar som berörs av detta är framförallt New York Giants, Oakland Raiders, Pittsburgh Steelers och Dallas Cowboys. Giants kan lösa mycket av sitt problem genom att sparka skadedrabbade guarden Shawn Andrews. För övriga lag är problemen inte lika enkla att lösa, men de kommer fixa det till slut, dock frågar jag mig hur Cowboys skall ha råd att vara aktiva under free agency (vilket många tror att de kommer vara).

För det andra så kommer flera lag vara tvungna att drastiskt höjs sina lönekostnader för att nå upp till ”lönegolvet” på 110 miljoner. Lag som Buccaneers och Bengals (om Palmer och Ochocinco försvinner) kan tvingas hitta nya spelare för ca: 50 miljoner dollar…det innebär troligen att de kommer plocka in flera spelare i free agency och dessutom ge en del av sina nuvarande stjärnor nya stora kontrakt. De två lagen är dock långt ifrån ensamma då lag som Seahawks, Chiefs, Rams, Jaguars, Browns, Bills, Cardinals och Panthers alla ligger runt 20-25 miljoner under lönegolvet.

En artikel om potentiella free agents och spelare som kan komma att tradas kommer under natten.

Lite tips för att motverka abstinensen från NFL

NFL är ju som alla vet inne i en arbetskonflikt just nu och de händer inte mycket vad gäller nyheter om spelare och liknande, men tänkte ändå börja skriva lite igen. Dagens artikel är egentligen bara en uppdaterad artikel från en artikel jag skrev förra året, lite tips på saker ni kan göra om ni har lite NFL-abstinens under sommaren.

För de kommande artiklarna vill jag dock gärna ha lite tips från er läsare, finns det något ni vill läsa mer om? Har ni några frågor som ni vill få besvarade (jag skulle kunna besvara frågor typ varannan vecka om ni skickar frågor till mig via mail eller i kommentarerna)? Skall jag bara ta upp den gamla ”historien om…” serien? Kort och gott: vad vill ni läsa om under sommaren/fram till lock-outen slutar?

Podcasts:
NFL Rants & Raves: NFL R n’ R är en podcast där två kompisar sitter och pratar om NFL. Båda två är stora NFL fans (den ena håller på Cowboys och den andra är ”neutral” före detta LA Rams fan), men är egentligen inte experter vilket gör att podcasten blir lite mer ”avslappnad” än nfl.com och ESPNs podcasts. Just nu är det dålig fart på podcasten, men ni kan alltid ladda ner äldre avsnitt. Varje avsnitt är runt två timmar och under säsongen kommer oftast två avnitt per vecka. Det här är min personliga favorit podcast alla kategorier.

ESPN football today: ESPNs största podcast om fotboll kommer just nu ut med två avsnitt i veckan, men under säsongen kommer det fyra avsnitt varje vecka (ett per dag måndag-torsdag). Består normalt sätt av att före detta spelaren (O-Line) Ross Tucker och före detta spelarscouten Matt Williamson pratar om nyheter och svarar på mailfrågor. Under säsongen är ESPNs stjärna Adam Schefter med en gång i veckan.

The Rich Eisen Podcast: Rich Eisen är NFL Netowrks (NFLs TV-kanal) ansikte utåt. I med den position och kontakter han har så är gästerna ofta de största stjärnorna i ligan och det gör av podcasten är klart värd att lyssna på.

TV-serier:
America’s Game: Det här är en serie med ett avsnitt om var och ett av lagen som vunnit Super Bowls. Matchbilder varvas med intervjuer med två-tre spelare och tränare från lagen. Serien har också några av största Hollywoodstjärnorna som berättare. Vill man lära sig mycket om NFLs historia så är det här en perfekt serie att starta med.

Full Color Football: Historien om AFL (American Football League) presenteras i fem avsnitt. AFL är idag en del av NFL men var under sina tio första år en konkurrent till NFL och den här historien berättar ligans historia från grundandet till ligans stora segrar i Super Bowl III och IV.

Hard Knocks: Hard Knocks är en serie som följer lagens träningsläger. Varje år väljs ett lag ut och vi får följa rookies och veteraner som kämpar för att behålla sina jobb i ligan. Ger en unik inblick i hur NFL fungerar och hur svårt det är att lyckas i ligan. De senaste fyra säsongerna har handlat om Chiefs, Cowboys, Benglas och Jets. Förra säsongen med Jets blev en dundersuccé, mycket tack vare Jets tränare Rex Ryan och hans lite speciella sätt.

Utöver dessa podcasts och serier som direkt berör NFL så finns det också mängder med filmer och TV-serier som berör Amerikansk Fotboll i mer eller mindre verklighetstroget:
Friday Night Lights: Är dels en TV-serie och dels en film. Filmen kom först och gjordes senare om till en TV-serie som höll på i fyra eller fem säsonger. Handlar om High School Football i Texas och laget Panthers står i centrum (laget spelar i olika städer i filmen och serien).
Any Given Sunday: Handlar om ett fiktivt NFL-lag från Miami som dras med en mängd stora problem (ny ägare, minskande publiksiffror, spelare som fester för mycket o.s.v.).
Remember the Titans: Handlar om High School Football och framförallt om de rasmotsättningar som fanns i den amerikanska södern under det tidiga 70-talet. Är nog enligt mig den starkaste filmen bland de jag tar upp här, även om fotbollen inte har en lika viktig roll som i del andra filmer.
The Express: Handlar om Ernie Davis som var den första svarta spelaren någonsin att vinna en Heisman (alltså College Fotbollens MVP). Davis förändrade tillsammans med Jim Brown Running Back positionen för all framtid. Även i den här filmen är rasmotsättningar ett viktigt tema.

Detta är bara ett litet urval, det är ganska enkelt att hitta fler filmer genom att söka på google.

Lock-outen verkar för övrigt vara på väg att ta slut då ligan och facket just nu sitter i förhandlingar och är försiktigt positiva i sina kommentarer utåt. Förhoppningen är att ha ett nytt avtal på plats innan den amerikanska nationaldagen (4 juli). Efter det bör free agency och trades starta inom en vecka och då kommer det hända saker, det kan jag lova.

Livechat Draften 2011

Blogger Chat

Historien om Washington Redskins, del 2

Redskins reser sig ur mörkret (1971-1980)

1971 var Redskins tillbaka i slutspelet efter att ha nått 9-4-1 under grundsäsongen. I slutspelet förlorade de mot 49ers, men säsongen 1971 var ändå Skins största framgång på 25 år. 1972 gjorde Skins ytterligare en bra säsong och med 11-3 så gick man till slutspelet. Där besegrade man först Packers och sedan Cowboys. I Finalen förlorade man dock mot Dolphins som i och med det fullbordade den perfekta säsongen (17-0).

De två följande åren gick Skins återigen till slutspel men båda åren slutade det med förlust direkt, först mot Vikings och sen mot Rams. 1975 missade laget slutspel, men var tillbaka 1976 bara för att återigen förlora mot Vikings, den dåtida dominanten i NFC.

1977-79 var Redskins hela tiden med i NFC East, men de missade slutspelet varje år och 1980 vann laget bara sex matcher. Detta ledde till att George Allen (som varit tränare sen 71) och sen Jack Pardee fick spraken.

Den andra gyllene perioden (1981-1998)

Efter att Pardee fått sparken 1980 så anställde Redskins Joe Gibbs som ny Head Coach. Under Gibbs ledning upplevde Skins stora framgångar och man kan argumentera för att de var 80-talets näst bästa lag, med tre Super Bowls, två av dem vinster och fem vinster i NFC East, där de bland andra spelade mot Giants som under perioden hade ligans kanske bästa försvar.

Gibbs första säsong var alltså 1981 och det kunde ha börjat bättre om man säger så. 0-5 visade tabellen efter fem veckor och Redskins såg ut att bli ligans sämsta lag, men reste de sig och vann till slut åtta matcher, lika många som de förlorade.

1982 så var det äntligen dags för en titel för Redskins, den första på 40 år. Det vi minns laget för är deras offensiv som än idag är känd dels för deras fina spel, dels för en del andra saker. Lagets QB var Joe Theismann (idag ”expert” på NFL Network) och running back var John Riggins. Lagets O-Line kallades ”The Hogs” och var kända för sitt hårda spel. Som en rak motsats till linjens hårda framtoning fanns lagets receivers som kallades ”The Fun Bunch” på grund av deras firanden efter TDs. Det var denna grupp receivers som fick ligan att förbjuda ”överdrivet” firande, en regel som idag används flera gånger varje omgång (speciellt drabbas ju Ochocinco/Johnson och TO ofta av regeln). Efter den förkortade säsongen (det var strejk 1982) så stod det klart att Skins hade gått till slutspel. I divisional round besegrade Redskins Vikings med 21-7. I NFC Championship Game mötte de Cowboys och återigen blev det en ganska enkel seger, 31-17 den här gången.

I Super Bowl XVII fick Skins spela mot Dolphins, precis som första gången de deltog i en SB. Den här gången slutade alltså det hela bättre för Skins då de vann med 27-17 efter en bra match av framförallt lagets O-Line och RB Riggins. 1983 var laget antagligen ännu bättre då de slutade med 14 segrar och två förluster, satte rekord i gjorda poäng och på alla sätt dominerade ligan. I slutspelet krossade de Rams och vann därefter en jämn match mot 49ers, det enda laget som var bättre än Skins under 80-talet. I Super Bowl XVIII blev det dock tvärstopp mot Raiders som vann med 38-9, en stor överraskning.

1984 åkte de ut direkt i slutspelet och 1985 fick de säsongen förstörd av Lawrence Taylor som sackade Joe Theismann och av bara farten bröt av hans ben på mitten, finns massa filmer på detta om man går till youtube. 1986 valde de en ny QB i Mark Rypien. Redskins var riktigt bra det här året och vann 12 matcher, trots detta var man endast ett wild card lag eftersom Giants var ännu bättre. I slutspelet fortsatte Redskins spela bra till de fick åka till New Jersey där de inte gjorde en enda poäng mot Giants i en av NFLs konstigaste matcher någonsin. Det blåste i det närmaste orkanvindar inne i Giants Stadium och Redskins hade helt klart svårare med det än Giants, Redskins punter hade bland annat en tre-fyra punts som först flög en 20 meter för att sedan vända i luften och flyga tillbaka tio meter, detta gav givetvis Giants väldigt bra field position, Giants punter var för övrigt matchens spelare...

1987 var det återigen dags för strejk i NFL och återigen så vann Redskins en titel, för de som ser ett mönster här så kan jag bara säga så här: Det finns mer än en anledning till varför jag hoppas på att konflikten mellan ägare och spelare löser sig innan säsongen…

Redskins avancerade alltså till slutspelet och väl där slog de ut Bears och Vikings på väg till Super Bowl XXII. I Super Bowl XXII vann de mot Denver Broncos med 42-10. Redskins QB under den här säsongen var Doug Williams, den första svarta QB som någonsin lett sitt lag till en titel. Där kan vi snacka om ödets ironi, laget som vägrade ta in svarta blev det första laget med en svart QB som vann Super Bowl.

Efter titeln 1987 så hade Redskins tre sämre säsonger 1988-1990, med endast en match i slutspelet, en förlust mot 49ers med 28-10.

1991 så var det så hög tid för nästa titel, nummer fem i ordningen. Redskins vann 14 matcher under grundsäsongen och i slutspelet fullständigt krossade de Falcons och Lions (24-7 och 41-10). De två förlusterna kom i mycket jämna matcher mot Cowboys (21-24) och Eagles (22-24), Redskins var alltså bara ett par Field Goals från ligans andra perfekta säsong. I SB XXVI vann man mot Buffalo Bills med 37-24. Redskins lag 1991 är ett av ligans bästa lag någonsin, antagligen topp fem, får kanske göra en sån lista någon dag.

1992 gick laget återigen till slutspel, där de dock fick respass efter förlust mot 49ers. Efter säsongen pensionerade Head Coach Joe Gibbs sig själv och laget anställde Richie Pettibon som nu HC. Petibon fick bara en säsong med laget efter en miserabel 4-12 säsong. Norv Turner tog över som tränare och höll den positionen de kommande sju säsongerna. 1994 och 95 var laget fortsatt dåligt, men 1996 vann laget nio matcher och 1997 vann man åtta matcher och laget såg ut att vara på väg åt rätt håll igen. 1997 invigdes också FedEx Field (hette då John Kent Cooke Stadium efter dåvarande ägaren) med plats för över 91 000 åskådare, den största arenan i ligan fram till Cowboys Stadium stod klar 2009 (FedEx har fortfarande fler sittplatser, men Cowboys Stadium har plats för 20 000+ stående).

I och med den positiva trenden så såg det ganska ljust ut inför säsongen 1998, men Redskins förlorade sju raka matcher och trots en stark avslutning på året så var säsongen så klart förstörd.

Dan Snyder åren (1999-nutid)

Efter säsongen 1998 hände så en sak som har gjort att Redskins idag befinner sig i en något jobbig situation. Daniel Snyder köpte Redskins för rekordsumman 800 miljoner dollar och han har sedan dess gång på gång bevisat att han är den sämsta ägaren i NFL.

Snyders första år vid makten gick det bra för Skins som avancerade till slutspelet och vann mot Lions i wild card rundan, i divisional round tog det dock stopp mot Bucs efter en jämn match som slutade 13-14. Efter det satte dock Snyder igång med det som blivit hans främsta egenskap, nämligen att sparka tränare. Norv Turner fick gå i slutet på säsongen 2000 när det stod klart att laget skulle missa slutspelet.

2001 var Marty Schottenheimer HC och han ledde laget till andra raka säsongen med åtta vinster och lika många förluster, det var inte bra nog enligt Snyder och Schottenheimer fick sparken efter endast en säsong. Ny tränare blev Steve Spurrier som överlevde två säsonger innan han fick gå. 2002 vann laget sju matcher och 2003 vann de bara fem. Detta gjorde att Spurrier tvingades bort från jobbet och in kom den gamla legendaren Joe Gibbs.

Gibbs andra era i laget blev dock inte lika rolig som den första. Inför säsongen gjorde Redskins dessutom en trade som så här med facit i hand kanske inte var så lyckad. De tradade bort Champ Bailey och ett val i andra rundan för att få Clinton Portis. Portis var i och för sig bra för Redskins i flera år, men Bailey var å andra sidan en av ligans två bästa CBs i flera år och är fortfarande topp fem i ligan.

2004 innebar ytterligare en dålig säsong, 6-10 blev resultatet. 2005 var dock bättre, laget vann tio matcher och tog sig till slutspel där de slog regerande mästarna från Tampa med 17-0. I Divisional Round fick Redskins dock stryk av Seahawks.

2006 hade Redskins oturen att spela i ligans bästa division (övriga tre lag gick till slutspel) och Redskins vann bara fem matcher. 2007 gick laget åter till slutspel men precis som två år tidigare så blev Seahawks för svåra.

Gibbs valde att avgå efter säsongen 2007 och in kom Jim Zorn, QB guru som skulle forma QB Jason Campbell till en stjärna. Redskins vann åtta matcher under året. 2009 var en mindre katastrof för Skins som bara vann fyra matcher efter en säsong fylld av konflikter där Head Coach Zorn fick mindre och mindre ansvar hela tiden. Zorn fick sparken efter säsongen och ny tränare blev Mike Shanahan.

Årets säsong var ju inte direkt någon höjdare den heller för Redskins fans. Konflikterna från 2009 fortsatte och förvärrades, framförallt konflikten mellan Shanahan och DT ”Fat-Albert” Heynesworth, den senare fick under 2009 ett kontrakt värt 100 miljoner dollar, men ville nu inte längre spela för Redskins då han inte gillade det nya försvaret. Konflikter fanns också mellan nya QBn Donovan McNabb och HC Shanahan. 6-10 slutade Redskins med under 2010 och framtiden för laget ser lite osäker ut då ingen vet vad som händer med McNabb och om Snyder kommer fortsätta stanna i bakgrunden om det fortsätter gå dåligt.