Ett nytt kollektivavtal är nu mycket nära i NFL. Spelarna sitter i skrivande stund i ett möte och kommer troligen rösta igenom förslaget under natten och det öppnar för ägarna av att rösta igenom avtalet och lyfta lock-outen imorgon, troligen någon gång under kvällen, svensk tid. Spelare förväntas börja anlända till träningsanläggningarna redan på fredag.
Vad som kommer hända efter det är att lagen kommer ha tre dagar på sig att förhandla med sina free agents innan alla lag får kontakta vilka spelare som helst. Det betyder att vi kommer få uppleva en helt galen vecka nästa vecka där vi fullständigt kommer drunkna i nyheter, en liten omställning från de senaste tre månadernas kompakta nyhetstorka.
Tänkte kort försöka förklara det nya avtalet bäst jag kan och vilka följder det kan få för olika lag i NFL, kom dock ihåg att allt inte har läckt ut om det nya avtalet och att jag dessutom är långt ifrån någon expert i frågor som den här.
1. Varje lag kommer ha ett lönetak på ca: 120 miljoner dollar, utöver det kommer varje lag lägga ytterligare ca: 20 miljoner per säsong på andra spelarkostnader (ersättning till pensionerade spelare, sjukvård för skadade spelare och så vidare).
2. Alla lag MÅSTE använda minst 90 % av lönetaket, alltså den här säsongen strax under 110 miljoner dollar. Detta kommer innebära en hel del roliga saker, mer om det snart.
3. Rookies kommer inte längre få kontrakt i den storleksordning som Sam Bradford, JaMarcuss Russell och Matthew Stafford fick när de valdes som nummer ett i draften. Istället kommer rookies bli free agents tidigare, detta för att belöna de som verkligen lyckats i ligan, samtidigt som man minskar risken i draften.
4. Franchise-tagen kommer vara kvar, men kommer bara kunna användas en gång per spelare. Franchise-tagen är den regel som ger en klubb möjlighet att stoppa en spelare från att bli free agent. Spelaren får stor ekonomisk ersättning för detta (Peyton Manning kommer t.ex. med nuvarande regler tjäna ca: 23 miljoner dollar nästa år, Michael Vick får 13 miljoner), men missar alltså samtidigt chansen att bli free agents.
5. Spelare kommer alltså bli unrestricted free agents tidigare än vad som var fallet under tidigare avtal, spelare kommer nu vara fria att gå till vilken klubb de vill redan efter fyra år i NFL (om de inte är under kontrakt då givetvis).
Massor av andra regler finns med i avtalet, men de här ovanstående reglerna är de viktigaste för oss fans.
Så över till hur detta kan komma att påverka olika lag i ligan.
För det första så sänks lönetaket vilket innebär att ett antal lag kommer ha ligga klart över taket och alltså kommer tvingas sparka spelare, omförhandla kontrakt med mera. Klubbar som berörs av detta är framförallt New York Giants, Oakland Raiders, Pittsburgh Steelers och Dallas Cowboys. Giants kan lösa mycket av sitt problem genom att sparka skadedrabbade guarden Shawn Andrews. För övriga lag är problemen inte lika enkla att lösa, men de kommer fixa det till slut, dock frågar jag mig hur Cowboys skall ha råd att vara aktiva under free agency (vilket många tror att de kommer vara).
För det andra så kommer flera lag vara tvungna att drastiskt höjs sina lönekostnader för att nå upp till ”lönegolvet” på 110 miljoner. Lag som Buccaneers och Bengals (om Palmer och Ochocinco försvinner) kan tvingas hitta nya spelare för ca: 50 miljoner dollar…det innebär troligen att de kommer plocka in flera spelare i free agency och dessutom ge en del av sina nuvarande stjärnor nya stora kontrakt. De två lagen är dock långt ifrån ensamma då lag som Seahawks, Chiefs, Rams, Jaguars, Browns, Bills, Cardinals och Panthers alla ligger runt 20-25 miljoner under lönegolvet.
En artikel om potentiella free agents och spelare som kan komma att tradas kommer under natten.
onsdagen den 20:e juli 2011
fredagen den 1:e juli 2011
Lite tips för att motverka abstinensen från NFL
NFL är ju som alla vet inne i en arbetskonflikt just nu och de händer inte mycket vad gäller nyheter om spelare och liknande, men tänkte ändå börja skriva lite igen. Dagens artikel är egentligen bara en uppdaterad artikel från en artikel jag skrev förra året, lite tips på saker ni kan göra om ni har lite NFL-abstinens under sommaren.
För de kommande artiklarna vill jag dock gärna ha lite tips från er läsare, finns det något ni vill läsa mer om? Har ni några frågor som ni vill få besvarade (jag skulle kunna besvara frågor typ varannan vecka om ni skickar frågor till mig via mail eller i kommentarerna)? Skall jag bara ta upp den gamla ”historien om…” serien? Kort och gott: vad vill ni läsa om under sommaren/fram till lock-outen slutar?
Podcasts:
NFL Rants & Raves: NFL R n’ R är en podcast där två kompisar sitter och pratar om NFL. Båda två är stora NFL fans (den ena håller på Cowboys och den andra är ”neutral” före detta LA Rams fan), men är egentligen inte experter vilket gör att podcasten blir lite mer ”avslappnad” än nfl.com och ESPNs podcasts. Just nu är det dålig fart på podcasten, men ni kan alltid ladda ner äldre avsnitt. Varje avsnitt är runt två timmar och under säsongen kommer oftast två avnitt per vecka. Det här är min personliga favorit podcast alla kategorier.
ESPN football today: ESPNs största podcast om fotboll kommer just nu ut med två avsnitt i veckan, men under säsongen kommer det fyra avsnitt varje vecka (ett per dag måndag-torsdag). Består normalt sätt av att före detta spelaren (O-Line) Ross Tucker och före detta spelarscouten Matt Williamson pratar om nyheter och svarar på mailfrågor. Under säsongen är ESPNs stjärna Adam Schefter med en gång i veckan.
The Rich Eisen Podcast: Rich Eisen är NFL Netowrks (NFLs TV-kanal) ansikte utåt. I med den position och kontakter han har så är gästerna ofta de största stjärnorna i ligan och det gör av podcasten är klart värd att lyssna på.
TV-serier:
America’s Game: Det här är en serie med ett avsnitt om var och ett av lagen som vunnit Super Bowls. Matchbilder varvas med intervjuer med två-tre spelare och tränare från lagen. Serien har också några av största Hollywoodstjärnorna som berättare. Vill man lära sig mycket om NFLs historia så är det här en perfekt serie att starta med.
Full Color Football: Historien om AFL (American Football League) presenteras i fem avsnitt. AFL är idag en del av NFL men var under sina tio första år en konkurrent till NFL och den här historien berättar ligans historia från grundandet till ligans stora segrar i Super Bowl III och IV.
Hard Knocks: Hard Knocks är en serie som följer lagens träningsläger. Varje år väljs ett lag ut och vi får följa rookies och veteraner som kämpar för att behålla sina jobb i ligan. Ger en unik inblick i hur NFL fungerar och hur svårt det är att lyckas i ligan. De senaste fyra säsongerna har handlat om Chiefs, Cowboys, Benglas och Jets. Förra säsongen med Jets blev en dundersuccé, mycket tack vare Jets tränare Rex Ryan och hans lite speciella sätt.
Utöver dessa podcasts och serier som direkt berör NFL så finns det också mängder med filmer och TV-serier som berör Amerikansk Fotboll i mer eller mindre verklighetstroget:
Friday Night Lights: Är dels en TV-serie och dels en film. Filmen kom först och gjordes senare om till en TV-serie som höll på i fyra eller fem säsonger. Handlar om High School Football i Texas och laget Panthers står i centrum (laget spelar i olika städer i filmen och serien).
Any Given Sunday: Handlar om ett fiktivt NFL-lag från Miami som dras med en mängd stora problem (ny ägare, minskande publiksiffror, spelare som fester för mycket o.s.v.).
Remember the Titans: Handlar om High School Football och framförallt om de rasmotsättningar som fanns i den amerikanska södern under det tidiga 70-talet. Är nog enligt mig den starkaste filmen bland de jag tar upp här, även om fotbollen inte har en lika viktig roll som i del andra filmer.
The Express: Handlar om Ernie Davis som var den första svarta spelaren någonsin att vinna en Heisman (alltså College Fotbollens MVP). Davis förändrade tillsammans med Jim Brown Running Back positionen för all framtid. Även i den här filmen är rasmotsättningar ett viktigt tema.
Detta är bara ett litet urval, det är ganska enkelt att hitta fler filmer genom att söka på google.
Lock-outen verkar för övrigt vara på väg att ta slut då ligan och facket just nu sitter i förhandlingar och är försiktigt positiva i sina kommentarer utåt. Förhoppningen är att ha ett nytt avtal på plats innan den amerikanska nationaldagen (4 juli). Efter det bör free agency och trades starta inom en vecka och då kommer det hända saker, det kan jag lova.
För de kommande artiklarna vill jag dock gärna ha lite tips från er läsare, finns det något ni vill läsa mer om? Har ni några frågor som ni vill få besvarade (jag skulle kunna besvara frågor typ varannan vecka om ni skickar frågor till mig via mail eller i kommentarerna)? Skall jag bara ta upp den gamla ”historien om…” serien? Kort och gott: vad vill ni läsa om under sommaren/fram till lock-outen slutar?
Podcasts:
NFL Rants & Raves: NFL R n’ R är en podcast där två kompisar sitter och pratar om NFL. Båda två är stora NFL fans (den ena håller på Cowboys och den andra är ”neutral” före detta LA Rams fan), men är egentligen inte experter vilket gör att podcasten blir lite mer ”avslappnad” än nfl.com och ESPNs podcasts. Just nu är det dålig fart på podcasten, men ni kan alltid ladda ner äldre avsnitt. Varje avsnitt är runt två timmar och under säsongen kommer oftast två avnitt per vecka. Det här är min personliga favorit podcast alla kategorier.
ESPN football today: ESPNs största podcast om fotboll kommer just nu ut med två avsnitt i veckan, men under säsongen kommer det fyra avsnitt varje vecka (ett per dag måndag-torsdag). Består normalt sätt av att före detta spelaren (O-Line) Ross Tucker och före detta spelarscouten Matt Williamson pratar om nyheter och svarar på mailfrågor. Under säsongen är ESPNs stjärna Adam Schefter med en gång i veckan.
The Rich Eisen Podcast: Rich Eisen är NFL Netowrks (NFLs TV-kanal) ansikte utåt. I med den position och kontakter han har så är gästerna ofta de största stjärnorna i ligan och det gör av podcasten är klart värd att lyssna på.
TV-serier:
America’s Game: Det här är en serie med ett avsnitt om var och ett av lagen som vunnit Super Bowls. Matchbilder varvas med intervjuer med två-tre spelare och tränare från lagen. Serien har också några av största Hollywoodstjärnorna som berättare. Vill man lära sig mycket om NFLs historia så är det här en perfekt serie att starta med.
Full Color Football: Historien om AFL (American Football League) presenteras i fem avsnitt. AFL är idag en del av NFL men var under sina tio första år en konkurrent till NFL och den här historien berättar ligans historia från grundandet till ligans stora segrar i Super Bowl III och IV.
Hard Knocks: Hard Knocks är en serie som följer lagens träningsläger. Varje år väljs ett lag ut och vi får följa rookies och veteraner som kämpar för att behålla sina jobb i ligan. Ger en unik inblick i hur NFL fungerar och hur svårt det är att lyckas i ligan. De senaste fyra säsongerna har handlat om Chiefs, Cowboys, Benglas och Jets. Förra säsongen med Jets blev en dundersuccé, mycket tack vare Jets tränare Rex Ryan och hans lite speciella sätt.
Utöver dessa podcasts och serier som direkt berör NFL så finns det också mängder med filmer och TV-serier som berör Amerikansk Fotboll i mer eller mindre verklighetstroget:
Friday Night Lights: Är dels en TV-serie och dels en film. Filmen kom först och gjordes senare om till en TV-serie som höll på i fyra eller fem säsonger. Handlar om High School Football i Texas och laget Panthers står i centrum (laget spelar i olika städer i filmen och serien).
Any Given Sunday: Handlar om ett fiktivt NFL-lag från Miami som dras med en mängd stora problem (ny ägare, minskande publiksiffror, spelare som fester för mycket o.s.v.).
Remember the Titans: Handlar om High School Football och framförallt om de rasmotsättningar som fanns i den amerikanska södern under det tidiga 70-talet. Är nog enligt mig den starkaste filmen bland de jag tar upp här, även om fotbollen inte har en lika viktig roll som i del andra filmer.
The Express: Handlar om Ernie Davis som var den första svarta spelaren någonsin att vinna en Heisman (alltså College Fotbollens MVP). Davis förändrade tillsammans med Jim Brown Running Back positionen för all framtid. Även i den här filmen är rasmotsättningar ett viktigt tema.
Detta är bara ett litet urval, det är ganska enkelt att hitta fler filmer genom att söka på google.
Lock-outen verkar för övrigt vara på väg att ta slut då ligan och facket just nu sitter i förhandlingar och är försiktigt positiva i sina kommentarer utåt. Förhoppningen är att ha ett nytt avtal på plats innan den amerikanska nationaldagen (4 juli). Efter det bör free agency och trades starta inom en vecka och då kommer det hända saker, det kan jag lova.
torsdagen den 28:e april 2011
tisdagen den 15:e mars 2011
Historien om Washington Redskins, del 2
Redskins reser sig ur mörkret (1971-1980)
1971 var Redskins tillbaka i slutspelet efter att ha nått 9-4-1 under grundsäsongen. I slutspelet förlorade de mot 49ers, men säsongen 1971 var ändå Skins största framgång på 25 år. 1972 gjorde Skins ytterligare en bra säsong och med 11-3 så gick man till slutspelet. Där besegrade man först Packers och sedan Cowboys. I Finalen förlorade man dock mot Dolphins som i och med det fullbordade den perfekta säsongen (17-0).
De två följande åren gick Skins återigen till slutspel men båda åren slutade det med förlust direkt, först mot Vikings och sen mot Rams. 1975 missade laget slutspel, men var tillbaka 1976 bara för att återigen förlora mot Vikings, den dåtida dominanten i NFC.
1977-79 var Redskins hela tiden med i NFC East, men de missade slutspelet varje år och 1980 vann laget bara sex matcher. Detta ledde till att George Allen (som varit tränare sen 71) och sen Jack Pardee fick spraken.
Den andra gyllene perioden (1981-1998)
Efter att Pardee fått sparken 1980 så anställde Redskins Joe Gibbs som ny Head Coach. Under Gibbs ledning upplevde Skins stora framgångar och man kan argumentera för att de var 80-talets näst bästa lag, med tre Super Bowls, två av dem vinster och fem vinster i NFC East, där de bland andra spelade mot Giants som under perioden hade ligans kanske bästa försvar.
Gibbs första säsong var alltså 1981 och det kunde ha börjat bättre om man säger så. 0-5 visade tabellen efter fem veckor och Redskins såg ut att bli ligans sämsta lag, men reste de sig och vann till slut åtta matcher, lika många som de förlorade.
1982 så var det äntligen dags för en titel för Redskins, den första på 40 år. Det vi minns laget för är deras offensiv som än idag är känd dels för deras fina spel, dels för en del andra saker. Lagets QB var Joe Theismann (idag ”expert” på NFL Network) och running back var John Riggins. Lagets O-Line kallades ”The Hogs” och var kända för sitt hårda spel. Som en rak motsats till linjens hårda framtoning fanns lagets receivers som kallades ”The Fun Bunch” på grund av deras firanden efter TDs. Det var denna grupp receivers som fick ligan att förbjuda ”överdrivet” firande, en regel som idag används flera gånger varje omgång (speciellt drabbas ju Ochocinco/Johnson och TO ofta av regeln). Efter den förkortade säsongen (det var strejk 1982) så stod det klart att Skins hade gått till slutspel. I divisional round besegrade Redskins Vikings med 21-7. I NFC Championship Game mötte de Cowboys och återigen blev det en ganska enkel seger, 31-17 den här gången.
I Super Bowl XVII fick Skins spela mot Dolphins, precis som första gången de deltog i en SB. Den här gången slutade alltså det hela bättre för Skins då de vann med 27-17 efter en bra match av framförallt lagets O-Line och RB Riggins. 1983 var laget antagligen ännu bättre då de slutade med 14 segrar och två förluster, satte rekord i gjorda poäng och på alla sätt dominerade ligan. I slutspelet krossade de Rams och vann därefter en jämn match mot 49ers, det enda laget som var bättre än Skins under 80-talet. I Super Bowl XVIII blev det dock tvärstopp mot Raiders som vann med 38-9, en stor överraskning.
1984 åkte de ut direkt i slutspelet och 1985 fick de säsongen förstörd av Lawrence Taylor som sackade Joe Theismann och av bara farten bröt av hans ben på mitten, finns massa filmer på detta om man går till youtube. 1986 valde de en ny QB i Mark Rypien. Redskins var riktigt bra det här året och vann 12 matcher, trots detta var man endast ett wild card lag eftersom Giants var ännu bättre. I slutspelet fortsatte Redskins spela bra till de fick åka till New Jersey där de inte gjorde en enda poäng mot Giants i en av NFLs konstigaste matcher någonsin. Det blåste i det närmaste orkanvindar inne i Giants Stadium och Redskins hade helt klart svårare med det än Giants, Redskins punter hade bland annat en tre-fyra punts som först flög en 20 meter för att sedan vända i luften och flyga tillbaka tio meter, detta gav givetvis Giants väldigt bra field position, Giants punter var för övrigt matchens spelare...
1987 var det återigen dags för strejk i NFL och återigen så vann Redskins en titel, för de som ser ett mönster här så kan jag bara säga så här: Det finns mer än en anledning till varför jag hoppas på att konflikten mellan ägare och spelare löser sig innan säsongen…
Redskins avancerade alltså till slutspelet och väl där slog de ut Bears och Vikings på väg till Super Bowl XXII. I Super Bowl XXII vann de mot Denver Broncos med 42-10. Redskins QB under den här säsongen var Doug Williams, den första svarta QB som någonsin lett sitt lag till en titel. Där kan vi snacka om ödets ironi, laget som vägrade ta in svarta blev det första laget med en svart QB som vann Super Bowl.
Efter titeln 1987 så hade Redskins tre sämre säsonger 1988-1990, med endast en match i slutspelet, en förlust mot 49ers med 28-10.
1991 så var det så hög tid för nästa titel, nummer fem i ordningen. Redskins vann 14 matcher under grundsäsongen och i slutspelet fullständigt krossade de Falcons och Lions (24-7 och 41-10). De två förlusterna kom i mycket jämna matcher mot Cowboys (21-24) och Eagles (22-24), Redskins var alltså bara ett par Field Goals från ligans andra perfekta säsong. I SB XXVI vann man mot Buffalo Bills med 37-24. Redskins lag 1991 är ett av ligans bästa lag någonsin, antagligen topp fem, får kanske göra en sån lista någon dag.
1992 gick laget återigen till slutspel, där de dock fick respass efter förlust mot 49ers. Efter säsongen pensionerade Head Coach Joe Gibbs sig själv och laget anställde Richie Pettibon som nu HC. Petibon fick bara en säsong med laget efter en miserabel 4-12 säsong. Norv Turner tog över som tränare och höll den positionen de kommande sju säsongerna. 1994 och 95 var laget fortsatt dåligt, men 1996 vann laget nio matcher och 1997 vann man åtta matcher och laget såg ut att vara på väg åt rätt håll igen. 1997 invigdes också FedEx Field (hette då John Kent Cooke Stadium efter dåvarande ägaren) med plats för över 91 000 åskådare, den största arenan i ligan fram till Cowboys Stadium stod klar 2009 (FedEx har fortfarande fler sittplatser, men Cowboys Stadium har plats för 20 000+ stående).
I och med den positiva trenden så såg det ganska ljust ut inför säsongen 1998, men Redskins förlorade sju raka matcher och trots en stark avslutning på året så var säsongen så klart förstörd.
Dan Snyder åren (1999-nutid)
Efter säsongen 1998 hände så en sak som har gjort att Redskins idag befinner sig i en något jobbig situation. Daniel Snyder köpte Redskins för rekordsumman 800 miljoner dollar och han har sedan dess gång på gång bevisat att han är den sämsta ägaren i NFL.
Snyders första år vid makten gick det bra för Skins som avancerade till slutspelet och vann mot Lions i wild card rundan, i divisional round tog det dock stopp mot Bucs efter en jämn match som slutade 13-14. Efter det satte dock Snyder igång med det som blivit hans främsta egenskap, nämligen att sparka tränare. Norv Turner fick gå i slutet på säsongen 2000 när det stod klart att laget skulle missa slutspelet.
2001 var Marty Schottenheimer HC och han ledde laget till andra raka säsongen med åtta vinster och lika många förluster, det var inte bra nog enligt Snyder och Schottenheimer fick sparken efter endast en säsong. Ny tränare blev Steve Spurrier som överlevde två säsonger innan han fick gå. 2002 vann laget sju matcher och 2003 vann de bara fem. Detta gjorde att Spurrier tvingades bort från jobbet och in kom den gamla legendaren Joe Gibbs.
Gibbs andra era i laget blev dock inte lika rolig som den första. Inför säsongen gjorde Redskins dessutom en trade som så här med facit i hand kanske inte var så lyckad. De tradade bort Champ Bailey och ett val i andra rundan för att få Clinton Portis. Portis var i och för sig bra för Redskins i flera år, men Bailey var å andra sidan en av ligans två bästa CBs i flera år och är fortfarande topp fem i ligan.
2004 innebar ytterligare en dålig säsong, 6-10 blev resultatet. 2005 var dock bättre, laget vann tio matcher och tog sig till slutspel där de slog regerande mästarna från Tampa med 17-0. I Divisional Round fick Redskins dock stryk av Seahawks.
2006 hade Redskins oturen att spela i ligans bästa division (övriga tre lag gick till slutspel) och Redskins vann bara fem matcher. 2007 gick laget åter till slutspel men precis som två år tidigare så blev Seahawks för svåra.
Gibbs valde att avgå efter säsongen 2007 och in kom Jim Zorn, QB guru som skulle forma QB Jason Campbell till en stjärna. Redskins vann åtta matcher under året. 2009 var en mindre katastrof för Skins som bara vann fyra matcher efter en säsong fylld av konflikter där Head Coach Zorn fick mindre och mindre ansvar hela tiden. Zorn fick sparken efter säsongen och ny tränare blev Mike Shanahan.
Årets säsong var ju inte direkt någon höjdare den heller för Redskins fans. Konflikterna från 2009 fortsatte och förvärrades, framförallt konflikten mellan Shanahan och DT ”Fat-Albert” Heynesworth, den senare fick under 2009 ett kontrakt värt 100 miljoner dollar, men ville nu inte längre spela för Redskins då han inte gillade det nya försvaret. Konflikter fanns också mellan nya QBn Donovan McNabb och HC Shanahan. 6-10 slutade Redskins med under 2010 och framtiden för laget ser lite osäker ut då ingen vet vad som händer med McNabb och om Snyder kommer fortsätta stanna i bakgrunden om det fortsätter gå dåligt.
1971 var Redskins tillbaka i slutspelet efter att ha nått 9-4-1 under grundsäsongen. I slutspelet förlorade de mot 49ers, men säsongen 1971 var ändå Skins största framgång på 25 år. 1972 gjorde Skins ytterligare en bra säsong och med 11-3 så gick man till slutspelet. Där besegrade man först Packers och sedan Cowboys. I Finalen förlorade man dock mot Dolphins som i och med det fullbordade den perfekta säsongen (17-0).
De två följande åren gick Skins återigen till slutspel men båda åren slutade det med förlust direkt, först mot Vikings och sen mot Rams. 1975 missade laget slutspel, men var tillbaka 1976 bara för att återigen förlora mot Vikings, den dåtida dominanten i NFC.
1977-79 var Redskins hela tiden med i NFC East, men de missade slutspelet varje år och 1980 vann laget bara sex matcher. Detta ledde till att George Allen (som varit tränare sen 71) och sen Jack Pardee fick spraken.
Den andra gyllene perioden (1981-1998)
Efter att Pardee fått sparken 1980 så anställde Redskins Joe Gibbs som ny Head Coach. Under Gibbs ledning upplevde Skins stora framgångar och man kan argumentera för att de var 80-talets näst bästa lag, med tre Super Bowls, två av dem vinster och fem vinster i NFC East, där de bland andra spelade mot Giants som under perioden hade ligans kanske bästa försvar.
Gibbs första säsong var alltså 1981 och det kunde ha börjat bättre om man säger så. 0-5 visade tabellen efter fem veckor och Redskins såg ut att bli ligans sämsta lag, men reste de sig och vann till slut åtta matcher, lika många som de förlorade.
1982 så var det äntligen dags för en titel för Redskins, den första på 40 år. Det vi minns laget för är deras offensiv som än idag är känd dels för deras fina spel, dels för en del andra saker. Lagets QB var Joe Theismann (idag ”expert” på NFL Network) och running back var John Riggins. Lagets O-Line kallades ”The Hogs” och var kända för sitt hårda spel. Som en rak motsats till linjens hårda framtoning fanns lagets receivers som kallades ”The Fun Bunch” på grund av deras firanden efter TDs. Det var denna grupp receivers som fick ligan att förbjuda ”överdrivet” firande, en regel som idag används flera gånger varje omgång (speciellt drabbas ju Ochocinco/Johnson och TO ofta av regeln). Efter den förkortade säsongen (det var strejk 1982) så stod det klart att Skins hade gått till slutspel. I divisional round besegrade Redskins Vikings med 21-7. I NFC Championship Game mötte de Cowboys och återigen blev det en ganska enkel seger, 31-17 den här gången.
I Super Bowl XVII fick Skins spela mot Dolphins, precis som första gången de deltog i en SB. Den här gången slutade alltså det hela bättre för Skins då de vann med 27-17 efter en bra match av framförallt lagets O-Line och RB Riggins. 1983 var laget antagligen ännu bättre då de slutade med 14 segrar och två förluster, satte rekord i gjorda poäng och på alla sätt dominerade ligan. I slutspelet krossade de Rams och vann därefter en jämn match mot 49ers, det enda laget som var bättre än Skins under 80-talet. I Super Bowl XVIII blev det dock tvärstopp mot Raiders som vann med 38-9, en stor överraskning.
1984 åkte de ut direkt i slutspelet och 1985 fick de säsongen förstörd av Lawrence Taylor som sackade Joe Theismann och av bara farten bröt av hans ben på mitten, finns massa filmer på detta om man går till youtube. 1986 valde de en ny QB i Mark Rypien. Redskins var riktigt bra det här året och vann 12 matcher, trots detta var man endast ett wild card lag eftersom Giants var ännu bättre. I slutspelet fortsatte Redskins spela bra till de fick åka till New Jersey där de inte gjorde en enda poäng mot Giants i en av NFLs konstigaste matcher någonsin. Det blåste i det närmaste orkanvindar inne i Giants Stadium och Redskins hade helt klart svårare med det än Giants, Redskins punter hade bland annat en tre-fyra punts som först flög en 20 meter för att sedan vända i luften och flyga tillbaka tio meter, detta gav givetvis Giants väldigt bra field position, Giants punter var för övrigt matchens spelare...
1987 var det återigen dags för strejk i NFL och återigen så vann Redskins en titel, för de som ser ett mönster här så kan jag bara säga så här: Det finns mer än en anledning till varför jag hoppas på att konflikten mellan ägare och spelare löser sig innan säsongen…
Redskins avancerade alltså till slutspelet och väl där slog de ut Bears och Vikings på väg till Super Bowl XXII. I Super Bowl XXII vann de mot Denver Broncos med 42-10. Redskins QB under den här säsongen var Doug Williams, den första svarta QB som någonsin lett sitt lag till en titel. Där kan vi snacka om ödets ironi, laget som vägrade ta in svarta blev det första laget med en svart QB som vann Super Bowl.
Efter titeln 1987 så hade Redskins tre sämre säsonger 1988-1990, med endast en match i slutspelet, en förlust mot 49ers med 28-10.
1991 så var det så hög tid för nästa titel, nummer fem i ordningen. Redskins vann 14 matcher under grundsäsongen och i slutspelet fullständigt krossade de Falcons och Lions (24-7 och 41-10). De två förlusterna kom i mycket jämna matcher mot Cowboys (21-24) och Eagles (22-24), Redskins var alltså bara ett par Field Goals från ligans andra perfekta säsong. I SB XXVI vann man mot Buffalo Bills med 37-24. Redskins lag 1991 är ett av ligans bästa lag någonsin, antagligen topp fem, får kanske göra en sån lista någon dag.
1992 gick laget återigen till slutspel, där de dock fick respass efter förlust mot 49ers. Efter säsongen pensionerade Head Coach Joe Gibbs sig själv och laget anställde Richie Pettibon som nu HC. Petibon fick bara en säsong med laget efter en miserabel 4-12 säsong. Norv Turner tog över som tränare och höll den positionen de kommande sju säsongerna. 1994 och 95 var laget fortsatt dåligt, men 1996 vann laget nio matcher och 1997 vann man åtta matcher och laget såg ut att vara på väg åt rätt håll igen. 1997 invigdes också FedEx Field (hette då John Kent Cooke Stadium efter dåvarande ägaren) med plats för över 91 000 åskådare, den största arenan i ligan fram till Cowboys Stadium stod klar 2009 (FedEx har fortfarande fler sittplatser, men Cowboys Stadium har plats för 20 000+ stående).
I och med den positiva trenden så såg det ganska ljust ut inför säsongen 1998, men Redskins förlorade sju raka matcher och trots en stark avslutning på året så var säsongen så klart förstörd.
Dan Snyder åren (1999-nutid)
Efter säsongen 1998 hände så en sak som har gjort att Redskins idag befinner sig i en något jobbig situation. Daniel Snyder köpte Redskins för rekordsumman 800 miljoner dollar och han har sedan dess gång på gång bevisat att han är den sämsta ägaren i NFL.
Snyders första år vid makten gick det bra för Skins som avancerade till slutspelet och vann mot Lions i wild card rundan, i divisional round tog det dock stopp mot Bucs efter en jämn match som slutade 13-14. Efter det satte dock Snyder igång med det som blivit hans främsta egenskap, nämligen att sparka tränare. Norv Turner fick gå i slutet på säsongen 2000 när det stod klart att laget skulle missa slutspelet.
2001 var Marty Schottenheimer HC och han ledde laget till andra raka säsongen med åtta vinster och lika många förluster, det var inte bra nog enligt Snyder och Schottenheimer fick sparken efter endast en säsong. Ny tränare blev Steve Spurrier som överlevde två säsonger innan han fick gå. 2002 vann laget sju matcher och 2003 vann de bara fem. Detta gjorde att Spurrier tvingades bort från jobbet och in kom den gamla legendaren Joe Gibbs.
Gibbs andra era i laget blev dock inte lika rolig som den första. Inför säsongen gjorde Redskins dessutom en trade som så här med facit i hand kanske inte var så lyckad. De tradade bort Champ Bailey och ett val i andra rundan för att få Clinton Portis. Portis var i och för sig bra för Redskins i flera år, men Bailey var å andra sidan en av ligans två bästa CBs i flera år och är fortfarande topp fem i ligan.
2004 innebar ytterligare en dålig säsong, 6-10 blev resultatet. 2005 var dock bättre, laget vann tio matcher och tog sig till slutspel där de slog regerande mästarna från Tampa med 17-0. I Divisional Round fick Redskins dock stryk av Seahawks.
2006 hade Redskins oturen att spela i ligans bästa division (övriga tre lag gick till slutspel) och Redskins vann bara fem matcher. 2007 gick laget åter till slutspel men precis som två år tidigare så blev Seahawks för svåra.
Gibbs valde att avgå efter säsongen 2007 och in kom Jim Zorn, QB guru som skulle forma QB Jason Campbell till en stjärna. Redskins vann åtta matcher under året. 2009 var en mindre katastrof för Skins som bara vann fyra matcher efter en säsong fylld av konflikter där Head Coach Zorn fick mindre och mindre ansvar hela tiden. Zorn fick sparken efter säsongen och ny tränare blev Mike Shanahan.
Årets säsong var ju inte direkt någon höjdare den heller för Redskins fans. Konflikterna från 2009 fortsatte och förvärrades, framförallt konflikten mellan Shanahan och DT ”Fat-Albert” Heynesworth, den senare fick under 2009 ett kontrakt värt 100 miljoner dollar, men ville nu inte längre spela för Redskins då han inte gillade det nya försvaret. Konflikter fanns också mellan nya QBn Donovan McNabb och HC Shanahan. 6-10 slutade Redskins med under 2010 och framtiden för laget ser lite osäker ut då ingen vet vad som händer med McNabb och om Snyder kommer fortsätta stanna i bakgrunden om det fortsätter gå dåligt.
Historien om Washington Redskins, del 1
Förra året startade jag en artikelserie om de olika lagens historia, den serien återupplivades inför Super Bowl med historien om Steelers och under årets off season hoppas jag hinna med minst tio lag till. Lagens presenteras i kronologisk ordning med det äldsta laget (Cardinals) först, undantaget är Steelers för att de spelade i årets Super Bowl (väldigt korta versioner om Colts och Saints finns också på nflpasvenska,blogspot.com). Lagen som presenterats så långt är alltså Cardinals, Bears, Packers, Giants, Lions och Steelers och dagens lag blir därmed Washington Redskins.
Starten i Boston (1932-1936)
Laget som idag heter Washington Redskins grundades den 9 juli 1932 i Boston Massachusetts. Laget fick namnet Boston Braves efter baseball laget (idag i Atlanta) med samma namn, lagen delade också arena det första året. Braves första match spelades mot Brooklyn Dodgers och slutade med förlust 0-14. Första segern i NFL kom mot New York Giants, ett lag som än idag är en av Redskins värsta rivaler, matchen slutade 14-6. Lagen möttes igen ett par veckor senare i en match som slutade 0-0, ovanligt till och med på den tiden. Braves avslutade säsongen med resultatraden 4-4-2.
Året efter flyttade laget till Fenway Park och bytte namn till Boston Redskins, enligt legenden för att hedra Head Coachen William ”Lone Star” Dietz som skall ha varit Sioux indian, i alla fall enligt honom själv, lite osäkert om det stämmer eller inte dock.
De tre åren som följde därefter var ganska intetsägande, Skins var aldrig nära slutspel och nåde aldrig över 0.500 i vinstprocenten. Värsta säsongen var 1935 då laget slutade 2-8-1 och knappt hade över sex poäng per match i snitt.
Lagets sista år i Boston var säsongen 1936 där laget under sin nya head coach Ray Flaherty slutade 7-5 och med de siffrorna gick till NFL Championship Game där de förlorade mot Green Bay Packers med siffrorna 21-6. Matchen spelades i New York eftersom Skins inte ville spela hemma då de hade för dålig publik.
De första åren i D.C och den första gyllene perioden (1937-1945)
De dåliga publiksiffrorna var en starkt bidragande orsak till att Skins valde att flytta till Washington D.C inför säsongen 1937. Ny arena blev Griffith Stadium, där laget spelade fram till 1960. Sista matchen i Boston hade Skins 5 000 fans på plats, första matchen i D.C var siffran nästan femdubblad.
1937 gick laget till NFL Championship Game för andra året i rad och den här gången slutade det bättre. Skins vann med 28-21 efter en mycket stark tredje quarter (som Skins vann med 21-7).
Skins fortsatte vara ett mycket bra lag de kommande åren och slutade tvåa i NFL East både 38 och 39, då det bara var segraren i de två divisionerna som dock till slutspel blev det dock inga fler titelmatcher för Skins. 1939 satte Skins ett rekord som aldrig kommer slåss. QB Frank Filchock kastade en 99 yards TD pass till Andy Farkas, många lag har därefter tangerat rekordet med det kan som sagt aldrig bli slaget (detta gäller alltså plays from scrimmage och alltså inte olika returns som ju ofta kan bli längre än 100 yards).
1940 var det så dags för Skins tredje Championship Game och återigen var Bears motståndet. Matchen spelades inför 36 000 personer i D.C, men de många hemmafansen hade inte mycket att jubla åt. 73-0 slutade matchen, givetvis en av historiens största förluster, kunde dock blivit ännu större siffror då Bears missade inte mindre än fyra extra points. Skins mot Bears var en match mellan två olika filosofier där Skins passade bollen mycket mer än Bears, dock ledde detta till åtta (!) INTs i matchen, Bears hade för övrigt 382 rushing yards, sex olika spelare hade rushing TDs.
Säsongen 1941 slutade i besvikelse för Skins och den sista matchen för året kommer vi idag ihåg endast för de något speciella omständigheterna i världen utanför planen. Mitt under matchen ropade speakern ut att alla generaler och amiraler (finns ju en del av dem i D.C på grund av pentagon) genast skulle bege sig till sina förläggningar. Matchen spelades den sjunde december…och vet ni inte vad som hände då så får ni kolla upp det för det borde alla människor veta.
1942 blev Skins mästare för andra gången efter att ha besegrat Bears i finalen med siffrorna 14-6. 1943 möttes de två lagen i NFL Championship Game igen, alltså för fjärde gången. Den här gången vann Bears med 42-21. 1943 hade Redskins ligans bästa spelare, Sammy Baugh hade flest passing yards, punting yards och flest INTs i hela NFL.
1945 spelade Redskins återigen i Championship Game, men den här gången mot Cleveland Rams. Rams vann matchen med 15-14 ett resultat som fortfarande kan få Redskins supportrar att bli mer eller mindre förbannade. Segermarginalen på en poäng kan nämligen förklaras med en safety (som ju ger två poäng). Vid ställningen 0-0 kastade Skins QB (ovan nämnda Sammy Baugh) bollen från egen end zone och träffade målställningen (som stod på mållinjen på den tiden), bollen studsade ner i marken och enligt reglerna var det då en safety. De reglerna ändrades till säsongen 1946…
Två decennier av misslyckande (1946-1970)
Efter Redskins femton första år så trodde nog de flesta att de skulle fortsätta vara en kraft att räkna med, som Packers, Bears och Giants. Men från och med säsongen 1946 så började allt gå utför och det väldigt snabbt.
Som ett exempel på Skins ineffektivitet under den här perioden så går vi till draften 1946 där Skins hade val nummer nio. De valde Cal Rossi, ett litet problem var dock att Rossi inte var tillräckligt gammal för att spela i NFL så därmed hade Skins slängt ett val rakt i sjön. Årets efter valde Skins återigen Rossi i första rundan, bara för att få veta att Rossi inte ville spela i NFL. Två år i rad valde man alltså samma spelare och han spelade aldrig en match för laget.
De följande åren var dock ett enda långt misslyckande med tränarbyte efter tränarbyte och dåliga beslut från högsta ledningen (dagens Skins supportrar känner nog igen sig i detta). Inte ens legendaren Earl ”Curly” Lambeau (som i Lambeau Field m.m) fick mer än två säsonger i laget.
1960 flyttade Skins in i en ny arena, D.C Stadium, som till skillnad från de tidigare arenorna var byggd för fotboll, inte baseball. Arenan byte senare namn till RFK (Robert F Kennedy) Memorial Stadium och Skins blev kvar på arenan till 1996 då man flyttade till nuvarande arenan FedEx Field.
Ett år senare draftade Redskins första gången en svart spelare, Ernie Davis (finns för övrigt en utmärkt film om denna Davis som heter ”The Express”), men tradade honom till Browns. Redskins ägare mellan grundandet 1932 (då han ägde en del av klubben) till 1969 (då han ägde en klar majoritet av klubben) var George Preston Marhall. Marshallvar rasist och fällde under åren ett antal mycket rasistiska kommentarer och var hårt kritiserad, inte minst av John F Kennedy och hans regering.
Marshall var tvungen att ge upp makt i klubben från 62 och framåt på grund av svag mental hälsa, men Redskins var sist i NFL att ta in svarta i laget. Den första svarta spelaren i Redskins var Bobby Mitchell som var lagets klart bästa spelare, han är idag i Hall of Fame…
Marshall dog 1969 vilket avslutade mycket av problemen som Redskins haft. Efter att han blev sjuk 62 så fanns det ett maktvakuum i laget som inte kunde fyllas så länge han levde och ägde en majoritet av klubben. Efter Marshalls död så gick makten över till Edward Williams som direkt började ordna upp saker och ting. Man anställde Vince Lombardi som ny tränare och gjorde sin bästa säsong på 15 år. Tyvärr avled Lombardi inför säsongen 1970 och den säsongen blev därefter ett misslyckande.
Starten i Boston (1932-1936)
Laget som idag heter Washington Redskins grundades den 9 juli 1932 i Boston Massachusetts. Laget fick namnet Boston Braves efter baseball laget (idag i Atlanta) med samma namn, lagen delade också arena det första året. Braves första match spelades mot Brooklyn Dodgers och slutade med förlust 0-14. Första segern i NFL kom mot New York Giants, ett lag som än idag är en av Redskins värsta rivaler, matchen slutade 14-6. Lagen möttes igen ett par veckor senare i en match som slutade 0-0, ovanligt till och med på den tiden. Braves avslutade säsongen med resultatraden 4-4-2.
Året efter flyttade laget till Fenway Park och bytte namn till Boston Redskins, enligt legenden för att hedra Head Coachen William ”Lone Star” Dietz som skall ha varit Sioux indian, i alla fall enligt honom själv, lite osäkert om det stämmer eller inte dock.
De tre åren som följde därefter var ganska intetsägande, Skins var aldrig nära slutspel och nåde aldrig över 0.500 i vinstprocenten. Värsta säsongen var 1935 då laget slutade 2-8-1 och knappt hade över sex poäng per match i snitt.
Lagets sista år i Boston var säsongen 1936 där laget under sin nya head coach Ray Flaherty slutade 7-5 och med de siffrorna gick till NFL Championship Game där de förlorade mot Green Bay Packers med siffrorna 21-6. Matchen spelades i New York eftersom Skins inte ville spela hemma då de hade för dålig publik.
De första åren i D.C och den första gyllene perioden (1937-1945)
De dåliga publiksiffrorna var en starkt bidragande orsak till att Skins valde att flytta till Washington D.C inför säsongen 1937. Ny arena blev Griffith Stadium, där laget spelade fram till 1960. Sista matchen i Boston hade Skins 5 000 fans på plats, första matchen i D.C var siffran nästan femdubblad.
1937 gick laget till NFL Championship Game för andra året i rad och den här gången slutade det bättre. Skins vann med 28-21 efter en mycket stark tredje quarter (som Skins vann med 21-7).
Skins fortsatte vara ett mycket bra lag de kommande åren och slutade tvåa i NFL East både 38 och 39, då det bara var segraren i de två divisionerna som dock till slutspel blev det dock inga fler titelmatcher för Skins. 1939 satte Skins ett rekord som aldrig kommer slåss. QB Frank Filchock kastade en 99 yards TD pass till Andy Farkas, många lag har därefter tangerat rekordet med det kan som sagt aldrig bli slaget (detta gäller alltså plays from scrimmage och alltså inte olika returns som ju ofta kan bli längre än 100 yards).
1940 var det så dags för Skins tredje Championship Game och återigen var Bears motståndet. Matchen spelades inför 36 000 personer i D.C, men de många hemmafansen hade inte mycket att jubla åt. 73-0 slutade matchen, givetvis en av historiens största förluster, kunde dock blivit ännu större siffror då Bears missade inte mindre än fyra extra points. Skins mot Bears var en match mellan två olika filosofier där Skins passade bollen mycket mer än Bears, dock ledde detta till åtta (!) INTs i matchen, Bears hade för övrigt 382 rushing yards, sex olika spelare hade rushing TDs.
Säsongen 1941 slutade i besvikelse för Skins och den sista matchen för året kommer vi idag ihåg endast för de något speciella omständigheterna i världen utanför planen. Mitt under matchen ropade speakern ut att alla generaler och amiraler (finns ju en del av dem i D.C på grund av pentagon) genast skulle bege sig till sina förläggningar. Matchen spelades den sjunde december…och vet ni inte vad som hände då så får ni kolla upp det för det borde alla människor veta.
1942 blev Skins mästare för andra gången efter att ha besegrat Bears i finalen med siffrorna 14-6. 1943 möttes de två lagen i NFL Championship Game igen, alltså för fjärde gången. Den här gången vann Bears med 42-21. 1943 hade Redskins ligans bästa spelare, Sammy Baugh hade flest passing yards, punting yards och flest INTs i hela NFL.
1945 spelade Redskins återigen i Championship Game, men den här gången mot Cleveland Rams. Rams vann matchen med 15-14 ett resultat som fortfarande kan få Redskins supportrar att bli mer eller mindre förbannade. Segermarginalen på en poäng kan nämligen förklaras med en safety (som ju ger två poäng). Vid ställningen 0-0 kastade Skins QB (ovan nämnda Sammy Baugh) bollen från egen end zone och träffade målställningen (som stod på mållinjen på den tiden), bollen studsade ner i marken och enligt reglerna var det då en safety. De reglerna ändrades till säsongen 1946…
Två decennier av misslyckande (1946-1970)
Efter Redskins femton första år så trodde nog de flesta att de skulle fortsätta vara en kraft att räkna med, som Packers, Bears och Giants. Men från och med säsongen 1946 så började allt gå utför och det väldigt snabbt.
Som ett exempel på Skins ineffektivitet under den här perioden så går vi till draften 1946 där Skins hade val nummer nio. De valde Cal Rossi, ett litet problem var dock att Rossi inte var tillräckligt gammal för att spela i NFL så därmed hade Skins slängt ett val rakt i sjön. Årets efter valde Skins återigen Rossi i första rundan, bara för att få veta att Rossi inte ville spela i NFL. Två år i rad valde man alltså samma spelare och han spelade aldrig en match för laget.
De följande åren var dock ett enda långt misslyckande med tränarbyte efter tränarbyte och dåliga beslut från högsta ledningen (dagens Skins supportrar känner nog igen sig i detta). Inte ens legendaren Earl ”Curly” Lambeau (som i Lambeau Field m.m) fick mer än två säsonger i laget.
1960 flyttade Skins in i en ny arena, D.C Stadium, som till skillnad från de tidigare arenorna var byggd för fotboll, inte baseball. Arenan byte senare namn till RFK (Robert F Kennedy) Memorial Stadium och Skins blev kvar på arenan till 1996 då man flyttade till nuvarande arenan FedEx Field.
Ett år senare draftade Redskins första gången en svart spelare, Ernie Davis (finns för övrigt en utmärkt film om denna Davis som heter ”The Express”), men tradade honom till Browns. Redskins ägare mellan grundandet 1932 (då han ägde en del av klubben) till 1969 (då han ägde en klar majoritet av klubben) var George Preston Marhall. Marshallvar rasist och fällde under åren ett antal mycket rasistiska kommentarer och var hårt kritiserad, inte minst av John F Kennedy och hans regering.
Marshall var tvungen att ge upp makt i klubben från 62 och framåt på grund av svag mental hälsa, men Redskins var sist i NFL att ta in svarta i laget. Den första svarta spelaren i Redskins var Bobby Mitchell som var lagets klart bästa spelare, han är idag i Hall of Fame…
Marshall dog 1969 vilket avslutade mycket av problemen som Redskins haft. Efter att han blev sjuk 62 så fanns det ett maktvakuum i laget som inte kunde fyllas så länge han levde och ägde en majoritet av klubben. Efter Marshalls död så gick makten över till Edward Williams som direkt började ordna upp saker och ting. Man anställde Vince Lombardi som ny tränare och gjorde sin bästa säsong på 15 år. Tyvärr avled Lombardi inför säsongen 1970 och den säsongen blev därefter ett misslyckande.
söndagen den 13:e mars 2011
Draften 2008: Betyg till lagen tre år senare
Får väl börja med att be om ursäkt för den långa frånvaron, lite grejer kom i vägen och jag har flera ”halvklara” artiklar, sen kommer man lätt ur rytmen i skrivandet om man inte skriver på ett tag. Eftersom det finns flera artiklar som till viss del är klara så kan ni räkna med att det blir en del artiklar publicerade den närmaste veckan.
Man brukar ofta säga att det krävs tre år för att kunna betygsätta en draft i NFL, efter tre år bör spelarna visat något, annars kommer de troligen aldrig bli något. För tre år sedan hade vi år 2008 och en draft med flera spelare som varit fantastiska redan nu, men vi har också en del ordentliga ”busts”. För övrigt intressant att notera hur många bra RBs som fanns i den här draften eller vad sägs om listan: McFadden, Stewart, Mendenhall, Chris Johnson, Rice, Forte och Jamaal Charles?
Jag kommer se på vilket betyg lagen fick direkt efter draften och jämföra detta med vilket betyg vi skulle sätta idag. Betygen kommer från USA Today, ett rent slumpmässigt val. Vi tar lagen i ordning efter vilket betyg de fick 2008. USA Today delade ut betyg från A till D+, men betygskalan går givetvis till F, alltså underkänt, ett betyg ett par lag får av mig.
A:
Miami Dolphins: Mycket tveksamt om de skulle få ett A idag då endast en spelare verkligen kan anses som lyckad. Man valde OT Jake Long med det första valet i draften och han har varit helt lysande. Efter det gick det dock sämre. Med första valet i andra rundan valde man DE Phillip Merling, som inte direkt levt upp till platsen han draftades på. Med sitt andra val i andra rundan valde man QB Chad Henne som ju visserligen startat en del matcher, men å andra sidan varit direkt dålig när han spelat. Jag ger dem ett B- för Long.
Kansas City Chiefs: Så här i efterhand fortfarande en lysande draft. Med val nummer fem i draften valde man Glenn Dorsey som inte varit riktigt så bra som man hoppats på, men han är en ok spelare. I första rundan valde man också OT Branden Albert. Albert har inte heller levt upp till sin draftstatus, men han har trots allt startat i princip varenda match i tre år. I andra rundan valde man CB Brandon Flowers, en mycket kompetent CB och ett utmärkt val i andra rundan. I tredje rundan hittade man sen guld i Jamaal Charles som i år var ligans kanske bästa RB. Ytterligare en starter hittade man i femte rundan i CB Brandon Carr. Allt som allt är fem spelare från den här draften fortfarande starters, det måste vi räkna som ett bra resultat. Betyget A står kvar, helt klart.
B +
Pittsburgh Steelers: För högt betyg enligt mig då egentligen bara en spelare från den här draften har gjort något så här långt. Rashard Mendenhall var givetvis ett mycket bra val med val nummer 23 i draften, men i övrigt så är det bara Dennis Dixon som kan anses vara ett bra val. Dixon valdes i femte rundan och med tanke på att han ser ut att vara en bra back-up QB så är det bra värde i det valet. B- kallar jag det här.
New York Giants: Den kanske bästa draften Giants haft de senaste tio åren (även om också 2007 års draft var löjligt bra, Ahmad Bradshaw i sjunde rundan!), detta trots Super Bowl vinsten året innan som ju gav Giants sena val genom hela draften. I första rundan valde man S Kenny Phillips som nu är starter och en ganska stabil sådan. I andra rundan valde Giants CB Terrell Thomas som i år var Giants bästa CB enligt mig, säger kanske inte så mycket så dåliga som våra CBs var, men ändå. I tredje rundan fick vi Mario Manningham som är en mycket bra WR, men som lite oturligt blivit tredje alternativ i Giants på grund av den mördande konkurrensen. De två följande valen var LBs Bryan Kehl och Jonathan Goff, Goff som i år var starter som MLB och gjorde ett jobb som var över förväntan. Jag säger A-, bra men inte riktigt lika bra som Chiefs.
Indianapolis Colts: En helt ok draft av Colts trots att de tradade iväg sitt val i första rundan. Det bästa valet var helt klart WR Pierre Garcon i slutet av sjätte rundan. I övrigt är valen av G Pollack i andra rundan och LB Wheeler klart godkända. B känns som ett rättvist betyg.
Carolina Panthers: En något svårbedömd draft då flera av spelarna dragits med en del skadeproblem. RB Jonathan Stewart valdes med val nummer tolv, ett val som jag hade gett högt betyg förra året, men efter årets säsong är jag inte lika säker. Man valde också Jeff Otah i första rundan, Otah har dock inte varit lysande hittills och dessutom haft stora problem med skador, han missade hela 2010 års säsong. Ytterligare två spelare, Charles Godfrey och Dan Connor, valdes i tredje rundan, båda har spelat matcher, men ingen av dem har varit en jätte hittills om man säger så. C+ ger jag Panthers.
Arizona Cardinals: Det här betyget känns ganska så bra, för det här var en lyckad draft för Cardinals, även om man så här i efterhand möjligen kan tycka att de borde valt en QB (de hade ju chansen på Flacco). De fick dock CB Dominique Rodgers-Cromatie, som är en av ligans bästa unga CBs. I andra rundan valde de DE Calais Campbell som startat de allra flesta matcherna sedan dess. I tredje rundan tog de Early Doucet och i femte rundan Tim Hightower. B blir det, en liten sänkning från 2008, men inte med mycket.
B
Jacksonville Jaguars: Jags draft var inget annat än en fullständig katastrof. Med val nummer åtta i draften valde de Derrick Harvey för att förbättra sin pass rush, han har haft åtta sacks på tre år. Spelarna de valde därefter är ingen av dem kvar i klubben, inte ens spelarna från andra och tredje rundan, det är sjukt dåligt, den kanske sämsta draften jag sett. Finns bara ett betyg att ge F-, som inte ens existerar, men de förtjänar det.
Minnesota Vikings: Minnesota hade väldigt få val i den här draften och de flesta var dessutom sent så det är svårt att säga att de gjorde ett dåligt val med tanke på vad de hade att leka med. S Tyrell Johnson valdes i andra rundan och han lyckades bli starter 2009 för att sedan missa nästan hela 2010. Deras draft gick till att trada till sig Jared Allen, ett helt ok beslut i min värld. C får det bli, godkänt, men inte mycket att betygsätta.
San Diego Chargers: Knappast den bästa draften i mannaminne, men deras val i första rundan (CB Antoine Cason) lyckades i alla fall bli starter i år…ett D i betyg kanske hade passat bättre?
Washington Redskins: Näpp, här blir det underkänt. Inget val i första rundan, dock två i andra, ett av dessa val var helt ok (TE Fred Davis), det andra var allt annat än bra, Devin Thomas spelar nämligen i New York Giants just nu (gjorde ett riktigt bra jobb i special teams faktiskt, de få matcherna han spelat så långt). F kallar vi den här draften.
Chicago Bears: Bears hade hela 12 val i draften, de flesta av dessa val kom dock väldigt sent (tre av dem var bland de elva sista). I första rundan valde man OT Chris Williams som sedan dess startat 20 matcher som LT eller LG, men han har också haft problem med skador och har inte riktigt levt upp till platsen han draftades på (plats 14). I andra rundan fick man Matt Forte, ett val som kritiserades då (man ansåg att Bears kunde fått honom senare), men som nu måste ses som ett bra val. I tredje rundan fick man Earl Bennet, som väl får godkänt. Bears draft får godkänt, men ett B? Tveksamt enligt mig, sätter nog ett C+.
San Francisco 49ers: En spelare får Godkänt, G Chilo Rachal som valdes i andra rundan, övriga får underkänt. De valde Kentwan Balmer i första rundan, Balmer spelar nu för Seahawks, Seahawks betalade ett val i sjätte rundan för honom. Rachal har i alla fall startat nästan alla matcher de senaste två åren. D får 49ers.
B-
Dallas Cowboys: Cowboys draft är lite svår att bedöma då det verkligen är en blandning mellan busts och bra val. I första rundan valde man två spelare, Felix Jones och Mike Jenkins. Jones har bara 300 yards i snitt per säsong, det är inte ok för en spelare som valdes som nummer 22 i draften. Jenkins har spelat i en Pro Bowl och startat mycket matcher, personligen tycker jag inte att han är lysande, men ett godkänt val. I andra rundan valde man TE Martellus Bennet som aldrig lyckats ta en ordinarie plats, kanske på grund av den något svåre konkurrens situationen på hans position. I fjärde rundan fick man RBTashard Choice och i femte rundan Orlando Scandrick, två mycket bra val med tanke på hur sent de valdes. B+ ger jag till Cowboys.
Cleveland Browns: Browns hade bara fem val i draften och det första av dessa val var i fjärde rundan så att de inte fick någon spelare värd att nämna är kanske inte så konstigt. Det skall dock nämnas att de gav upp sina val i de tidigare rundorna för att få Brady Quinn och Shaun Rodgers. Rodgers är nu free agent, Quinn är värdelös och inte heller kvar i klubben, så ett F passar nog ganska bra som betyg till Browns.
Buffalo Bills: En ganska svag draft som räddas lite av att man hittade två starters i sjunde rundan (!). I första rundan (med val elva) valde de CB Leodis McKelvin, som inte varit i närheten av att leva upp till sin draftstatus. I andra rundan tog man WR James Hardy som inte längre spelar i klubben. De får godkänt för valet av CB Reggie Corner i fjärde rundan. I sjunde rundan fick mn WR Steve Johnson, som slog igenom stort i år med över 1 000 yards, men också en del spektakulära drops, som den som gjorde att Bills förlorade mot Steelers, det var efter detta han skylde förlusten på Gud via sin twitter (I PRAISE YOU 24/7!!!!!! AND THIS HOW YOU DO ME!!!!! YOU EXPECT ME TO LEARN FROM THIS??? HOW???!!! ILL NEVER FORGET THIS!! EVER!!! THX THO…). Jag säger att B- är ett bra betyg.
New England Patriots: Blev av med sitt val i första rundan på grund av ”Spygate” och gjorde en av sina sämsta drafts sedan Belichick tog över laget. De tradade hur som helst till sig val nummer tio i draften och valde Jerod Mayo som redan är uppe i över 400 tacklingar och blev vald till årets Pro Bowl, efter det gick det klart sämre och ingen mer från den här draften är egentligen värd att nämna. Ett C får Pats av mig.
Green Bay Packers: Hade en bra draft, dock med ett par mycket tveksamma val. Med tre val i andra rundan lyckades man väl inte så bra, de bra valen kommer senare. Jordy Nelson är en helt ok spelare som dock fått begränsat med speltid på grund av hård konkurrens, QB Brian Brohm (att de valde en QB i andra rundan när de hade Aaron Rodgers säger väl en del om hur osäkra alla var på Rodgers för bara tre år sedan) var sjukt överskattad inför draften och ”spelar” nu för Bills och CB Patrick Lee har väl varit ok, men spelare från andra rundan ska vara mer än ok. I tredje rundan fick man TE Jermichael Finley, en av ligans bästa TEs enligt mig, tyvärr var han ju dock skadad större delen av 2010. G Josh Sitton valdes i fjärde rundan, ett bra val med tanke på hur mycket speltid Sitton fått. I Sjätte rudan fick de QB (ja en till QB) Matt Flynn, som fick starta ett par matcher i år och gjorde det bra, intressant att notera är att Flynn redan säsongen 2008 (alltså samma år som den här draften) hade passerat Brohm som valde en 150 platser tidigare än Flynn. B+ blir det till slut tack vare valet av Finley.
New Orleans Saints: Saints fick två bra spelare med sina två första val, därefter fick de inte mycket mer. De valde Shaun Ellis med val nummer sju i draften, kanske lite högt så här med facit i hand, men Ellis startade ändå alla 16 matcher i år och hade sex sacks från sin DT position, det är bra gjort. I andra rundan valde man CB Tracy Porter, samma Porter som avgjorde 2009 år Super Bowl, bara det gör väl att Saints förtjänar ett högre betyg. Ett B blir det till Saints.
C+
Atlanta Falcons: C+? Till laget som valde Matt Ryan? Herregud den här draften får ett A- av mig. Ryan är som alla vet en av NFLs framtida storstjärnor, han är faktiskt nästan redan där, ”Matty-Ice” har blivit lite av en legend i Atlanta på bara tre år. Tre till starters hittade Falcons i draften, LB Curtis Lofton (andra rundan), OT Sam Baker (första rundan) och DE Kroy Biermann (femte rundan).
St. Louis Rams: DE Chris Long slog igenom först den här säsongen så den här draften sågs länge som ett fiasko. Med Chris Long genombrott i år så blir det givetvis bättre. Tillsammans med Chris Chamberlain (sjunde rundan) och Donnie Avery 8andra rundan) leder Long en helt ok draftklass. B- får de.
Cincinnati Bengals: Med val sju i draften valde Bengals LB Keith Rivers som varit helt ok för laget, men så här med facit i hand borde han nog gått i början på andra rundan, inte början på första. Efter Rivers är det nog bara valet av WR Andre Caldwell i slutet på tredje rundan som jag kan ge godkänt och Caldwell är nära underkänt han med. C+ är ett för högt betyg. Säg D+ istället.
Philadelphia Eagles: Egentligen bara ett bra val i hela draften så C+ är väl inte helt fel, men DeSean Jackson i slutet på andra rundan är å andra sidan inte bara ett bra val, det är riktigt, riktigt bra. Då övriga draften som sagt var ganska svag (ett par ok val) så ger jag ett C till Eagles.
Baltimore Ravens: Bara två bra spelare till Ravens den här draften, men de två drar upp betyget till ett B+. QB Joe Flacco är i och för sig inte lysande, men han gör ett ok jobb och kommer vara en starter i NFL i säkert tio år till. RB Ray Rice är lysande, speciellt då de fick honom i mitten på andra rundan.
New York Jets: Väldigt, väldigt nära ett F här, men valet av Dwight Lowery i fjärde rundan och TE Dustin Keller i slutet på första drar ändå upp det till D- (ett sjukt svagt betyg det med så klart). Med val sju i draften valde man Vernon Gholston, en riktigt stor bust. Gholston är idag free agent. Keller valdes som sagt i slutet på första, vilket var för tidigt, men ok har han varit. Lowery är inte en lysande spelare, men de fick honom i fjärde rundan och ser man på vilka mer som valdes där så får man säga att det var ett bra val, men med tanke på Jets ledning på den här tiden kallar vi det valet ”även en blind höna kan finna ett korn”.
Houston Texans: Steve Slaton i andra rundan får godkänt och Duane Brown har varit bra, resten av draften var klart sämre. Betyget blir ett C, hade Slaton upprepat sin rookie säsong hade betyget nog varit B+…
Tampa Bay Buccaneers: Valde Aqib Talib med val nummer 20, ett mycket bra val kan vi säga idag, dock kritiserat 2008. Talib är på god väg att bli en storstjärna. G Jeremy Zuttah i tredje rundan och LB Geno Hayes i sjätte rundan var också bra val. B+ blir betyget, Bucs har draftat bra i flera år nu och jag har sagt det tidigare, se upp om ett par år för då jävlar kan de vara tillbaka i Super Bowl…
Seattle Seahawks: Två spelare i den här draften blir godkända, TE John Carlson (andra rundan) och RB/KR Justin Forsett (sjunde rundan) resten var väl inte så lyckade. Seahawks valde DE Lawrence Jackson i första rundan, han spelar i dag för Lions. D.
C-
Oakland Raiders: Det här såg länge ut att vara ett rättvist betyg, kanske lite i överkant till och med. Men efter McFaddens säsong i år så ser det bättre ut. McFadden är fortfarande ett val som omges med kontroverser med tanke på vilka andra RBs som fanns i draften (se listan i början på artikeln), men jag ger valet godkänt. CB Tyvon Branch har de senaste två åren haft det tveksamma nöjet att starta på andra sidan av Nnamdi Asomugha, eftersom ingen vågar kasta mot Nnamdi så har Bransch fått ta lite väl mycket stryk ibland, alla kastar ju till hans sida varenda play. Bransch har ändå som sagt varit starter i två år, så ett till godkänt val. Godkänt får också DE Trevor Scott som valdes i sjätte rundan och haft 13.5 sacks så här långt i karriären. Ett B- ger jag till Raiders.
Detroit Lions: Med tanke på att den här draften följdes upp av 0-16 säsongen så kan man ju förstå betyget och den här draften hjälpte väl inte laget särskilt mycket i ärlighetens namn. Gosder Cherilus valdes i första rundan och har startat mycket matcher, men att säga att han gjort succé hade varit att överdriva å det grövsta. LB Jordon Dizon valdes i andra rundan och har varit en stor besvikelse. Bästa valet från den draften är nog Cliff Avril som faktiskt har 19 sacks hittills, alltså 6 sacks per år, det är väl ok i alla fall, speciellt med tanke på årets säsong där han hade 8.5 på 13 matcher. Mer än C kan Lions tyvärr inte få för den här draften.
D+
Tennessee Titans: Chris Johnson förtjänar på egen hand mycket mer än ett D+ och tur är väl det då övriga draften inte var så mycket att hänga i granen. Med då Johnson var nära att slå rekordet för mest yards under en säsong så har jag svårt att sätta något lägre än ett B-, så det är vad det blir.
Denver Broncos: Valde OT Ryan Clady i första rundan, ett klart godkänt val. I andra rundan tog man Eddie Royal som också han får godkänt. Därefter valde de ytterligare ett par till spelare som hade gett bra betyg, tyvärr har dessa spelare (tänker främst på Ryan Torain och Peyton Hillis, båda RBs) slagit igenom för andra klubbar (Redskins och Browns). Ett B- får ändå Broncos för Clady och Royal och deras förmåga att känna igen talang, trots att de tyvärr inte lyckades få fram den talangen själva…
För att sammanställa betygen ser det alltså ut så här enligt mig:
A: Kansas City Chiefs
A-: New York Giants, Atlanta Falcons
B+: Dallas Cowboys, Green Bay Packers, Baltimore Ravens, Tampa Bay Buccaneers
B: Indianapolis Colts, New Orleans Saints, Arizona Cardinals
B-: Miami Dolphins, Pittsburgh Steelers, Buffalo Bills, St. Louis Rams, Oakland Raiders, Tennessee Titans, Denver Broncos
C+: Carolina Panthers, Chicago Bears
C: Detroit Lions, New England Patriots, Philadelphia Eagles, Minnesota Vikings, Houston Texans
C-: Inte ett enda lag
D+: Cincinnati Bengals,
D: Seattle Seahawks, San Diego Chargers, San Francisco 49ers
D-: New York Jets
F: Washington Redskins, Cleveland Browns
F-: Jacksonville Jaguars
En klar vinnare i Chiefs och en ännu klarare förlorare i Jags, båda med imponerande insatser på sina egna sätt, Chiefs helt enkelt imponerande, Jags draft var så dålig att jag måste anta att de försökte klanta sig och det lyckades de med, verkligen imponerande gjort det med.
Ge oss en säsong nu! Hata lock-outs, stöd facket…
Man brukar ofta säga att det krävs tre år för att kunna betygsätta en draft i NFL, efter tre år bör spelarna visat något, annars kommer de troligen aldrig bli något. För tre år sedan hade vi år 2008 och en draft med flera spelare som varit fantastiska redan nu, men vi har också en del ordentliga ”busts”. För övrigt intressant att notera hur många bra RBs som fanns i den här draften eller vad sägs om listan: McFadden, Stewart, Mendenhall, Chris Johnson, Rice, Forte och Jamaal Charles?
Jag kommer se på vilket betyg lagen fick direkt efter draften och jämföra detta med vilket betyg vi skulle sätta idag. Betygen kommer från USA Today, ett rent slumpmässigt val. Vi tar lagen i ordning efter vilket betyg de fick 2008. USA Today delade ut betyg från A till D+, men betygskalan går givetvis till F, alltså underkänt, ett betyg ett par lag får av mig.
A:
Miami Dolphins: Mycket tveksamt om de skulle få ett A idag då endast en spelare verkligen kan anses som lyckad. Man valde OT Jake Long med det första valet i draften och han har varit helt lysande. Efter det gick det dock sämre. Med första valet i andra rundan valde man DE Phillip Merling, som inte direkt levt upp till platsen han draftades på. Med sitt andra val i andra rundan valde man QB Chad Henne som ju visserligen startat en del matcher, men å andra sidan varit direkt dålig när han spelat. Jag ger dem ett B- för Long.
Kansas City Chiefs: Så här i efterhand fortfarande en lysande draft. Med val nummer fem i draften valde man Glenn Dorsey som inte varit riktigt så bra som man hoppats på, men han är en ok spelare. I första rundan valde man också OT Branden Albert. Albert har inte heller levt upp till sin draftstatus, men han har trots allt startat i princip varenda match i tre år. I andra rundan valde man CB Brandon Flowers, en mycket kompetent CB och ett utmärkt val i andra rundan. I tredje rundan hittade man sen guld i Jamaal Charles som i år var ligans kanske bästa RB. Ytterligare en starter hittade man i femte rundan i CB Brandon Carr. Allt som allt är fem spelare från den här draften fortfarande starters, det måste vi räkna som ett bra resultat. Betyget A står kvar, helt klart.
B +
Pittsburgh Steelers: För högt betyg enligt mig då egentligen bara en spelare från den här draften har gjort något så här långt. Rashard Mendenhall var givetvis ett mycket bra val med val nummer 23 i draften, men i övrigt så är det bara Dennis Dixon som kan anses vara ett bra val. Dixon valdes i femte rundan och med tanke på att han ser ut att vara en bra back-up QB så är det bra värde i det valet. B- kallar jag det här.
New York Giants: Den kanske bästa draften Giants haft de senaste tio åren (även om också 2007 års draft var löjligt bra, Ahmad Bradshaw i sjunde rundan!), detta trots Super Bowl vinsten året innan som ju gav Giants sena val genom hela draften. I första rundan valde man S Kenny Phillips som nu är starter och en ganska stabil sådan. I andra rundan valde Giants CB Terrell Thomas som i år var Giants bästa CB enligt mig, säger kanske inte så mycket så dåliga som våra CBs var, men ändå. I tredje rundan fick vi Mario Manningham som är en mycket bra WR, men som lite oturligt blivit tredje alternativ i Giants på grund av den mördande konkurrensen. De två följande valen var LBs Bryan Kehl och Jonathan Goff, Goff som i år var starter som MLB och gjorde ett jobb som var över förväntan. Jag säger A-, bra men inte riktigt lika bra som Chiefs.
Indianapolis Colts: En helt ok draft av Colts trots att de tradade iväg sitt val i första rundan. Det bästa valet var helt klart WR Pierre Garcon i slutet av sjätte rundan. I övrigt är valen av G Pollack i andra rundan och LB Wheeler klart godkända. B känns som ett rättvist betyg.
Carolina Panthers: En något svårbedömd draft då flera av spelarna dragits med en del skadeproblem. RB Jonathan Stewart valdes med val nummer tolv, ett val som jag hade gett högt betyg förra året, men efter årets säsong är jag inte lika säker. Man valde också Jeff Otah i första rundan, Otah har dock inte varit lysande hittills och dessutom haft stora problem med skador, han missade hela 2010 års säsong. Ytterligare två spelare, Charles Godfrey och Dan Connor, valdes i tredje rundan, båda har spelat matcher, men ingen av dem har varit en jätte hittills om man säger så. C+ ger jag Panthers.
Arizona Cardinals: Det här betyget känns ganska så bra, för det här var en lyckad draft för Cardinals, även om man så här i efterhand möjligen kan tycka att de borde valt en QB (de hade ju chansen på Flacco). De fick dock CB Dominique Rodgers-Cromatie, som är en av ligans bästa unga CBs. I andra rundan valde de DE Calais Campbell som startat de allra flesta matcherna sedan dess. I tredje rundan tog de Early Doucet och i femte rundan Tim Hightower. B blir det, en liten sänkning från 2008, men inte med mycket.
B
Jacksonville Jaguars: Jags draft var inget annat än en fullständig katastrof. Med val nummer åtta i draften valde de Derrick Harvey för att förbättra sin pass rush, han har haft åtta sacks på tre år. Spelarna de valde därefter är ingen av dem kvar i klubben, inte ens spelarna från andra och tredje rundan, det är sjukt dåligt, den kanske sämsta draften jag sett. Finns bara ett betyg att ge F-, som inte ens existerar, men de förtjänar det.
Minnesota Vikings: Minnesota hade väldigt få val i den här draften och de flesta var dessutom sent så det är svårt att säga att de gjorde ett dåligt val med tanke på vad de hade att leka med. S Tyrell Johnson valdes i andra rundan och han lyckades bli starter 2009 för att sedan missa nästan hela 2010. Deras draft gick till att trada till sig Jared Allen, ett helt ok beslut i min värld. C får det bli, godkänt, men inte mycket att betygsätta.
San Diego Chargers: Knappast den bästa draften i mannaminne, men deras val i första rundan (CB Antoine Cason) lyckades i alla fall bli starter i år…ett D i betyg kanske hade passat bättre?
Washington Redskins: Näpp, här blir det underkänt. Inget val i första rundan, dock två i andra, ett av dessa val var helt ok (TE Fred Davis), det andra var allt annat än bra, Devin Thomas spelar nämligen i New York Giants just nu (gjorde ett riktigt bra jobb i special teams faktiskt, de få matcherna han spelat så långt). F kallar vi den här draften.
Chicago Bears: Bears hade hela 12 val i draften, de flesta av dessa val kom dock väldigt sent (tre av dem var bland de elva sista). I första rundan valde man OT Chris Williams som sedan dess startat 20 matcher som LT eller LG, men han har också haft problem med skador och har inte riktigt levt upp till platsen han draftades på (plats 14). I andra rundan fick man Matt Forte, ett val som kritiserades då (man ansåg att Bears kunde fått honom senare), men som nu måste ses som ett bra val. I tredje rundan fick man Earl Bennet, som väl får godkänt. Bears draft får godkänt, men ett B? Tveksamt enligt mig, sätter nog ett C+.
San Francisco 49ers: En spelare får Godkänt, G Chilo Rachal som valdes i andra rundan, övriga får underkänt. De valde Kentwan Balmer i första rundan, Balmer spelar nu för Seahawks, Seahawks betalade ett val i sjätte rundan för honom. Rachal har i alla fall startat nästan alla matcher de senaste två åren. D får 49ers.
B-
Dallas Cowboys: Cowboys draft är lite svår att bedöma då det verkligen är en blandning mellan busts och bra val. I första rundan valde man två spelare, Felix Jones och Mike Jenkins. Jones har bara 300 yards i snitt per säsong, det är inte ok för en spelare som valdes som nummer 22 i draften. Jenkins har spelat i en Pro Bowl och startat mycket matcher, personligen tycker jag inte att han är lysande, men ett godkänt val. I andra rundan valde man TE Martellus Bennet som aldrig lyckats ta en ordinarie plats, kanske på grund av den något svåre konkurrens situationen på hans position. I fjärde rundan fick man RBTashard Choice och i femte rundan Orlando Scandrick, två mycket bra val med tanke på hur sent de valdes. B+ ger jag till Cowboys.
Cleveland Browns: Browns hade bara fem val i draften och det första av dessa val var i fjärde rundan så att de inte fick någon spelare värd att nämna är kanske inte så konstigt. Det skall dock nämnas att de gav upp sina val i de tidigare rundorna för att få Brady Quinn och Shaun Rodgers. Rodgers är nu free agent, Quinn är värdelös och inte heller kvar i klubben, så ett F passar nog ganska bra som betyg till Browns.
Buffalo Bills: En ganska svag draft som räddas lite av att man hittade två starters i sjunde rundan (!). I första rundan (med val elva) valde de CB Leodis McKelvin, som inte varit i närheten av att leva upp till sin draftstatus. I andra rundan tog man WR James Hardy som inte längre spelar i klubben. De får godkänt för valet av CB Reggie Corner i fjärde rundan. I sjunde rundan fick mn WR Steve Johnson, som slog igenom stort i år med över 1 000 yards, men också en del spektakulära drops, som den som gjorde att Bills förlorade mot Steelers, det var efter detta han skylde förlusten på Gud via sin twitter (I PRAISE YOU 24/7!!!!!! AND THIS HOW YOU DO ME!!!!! YOU EXPECT ME TO LEARN FROM THIS??? HOW???!!! ILL NEVER FORGET THIS!! EVER!!! THX THO…). Jag säger att B- är ett bra betyg.
New England Patriots: Blev av med sitt val i första rundan på grund av ”Spygate” och gjorde en av sina sämsta drafts sedan Belichick tog över laget. De tradade hur som helst till sig val nummer tio i draften och valde Jerod Mayo som redan är uppe i över 400 tacklingar och blev vald till årets Pro Bowl, efter det gick det klart sämre och ingen mer från den här draften är egentligen värd att nämna. Ett C får Pats av mig.
Green Bay Packers: Hade en bra draft, dock med ett par mycket tveksamma val. Med tre val i andra rundan lyckades man väl inte så bra, de bra valen kommer senare. Jordy Nelson är en helt ok spelare som dock fått begränsat med speltid på grund av hård konkurrens, QB Brian Brohm (att de valde en QB i andra rundan när de hade Aaron Rodgers säger väl en del om hur osäkra alla var på Rodgers för bara tre år sedan) var sjukt överskattad inför draften och ”spelar” nu för Bills och CB Patrick Lee har väl varit ok, men spelare från andra rundan ska vara mer än ok. I tredje rundan fick man TE Jermichael Finley, en av ligans bästa TEs enligt mig, tyvärr var han ju dock skadad större delen av 2010. G Josh Sitton valdes i fjärde rundan, ett bra val med tanke på hur mycket speltid Sitton fått. I Sjätte rudan fick de QB (ja en till QB) Matt Flynn, som fick starta ett par matcher i år och gjorde det bra, intressant att notera är att Flynn redan säsongen 2008 (alltså samma år som den här draften) hade passerat Brohm som valde en 150 platser tidigare än Flynn. B+ blir det till slut tack vare valet av Finley.
New Orleans Saints: Saints fick två bra spelare med sina två första val, därefter fick de inte mycket mer. De valde Shaun Ellis med val nummer sju i draften, kanske lite högt så här med facit i hand, men Ellis startade ändå alla 16 matcher i år och hade sex sacks från sin DT position, det är bra gjort. I andra rundan valde man CB Tracy Porter, samma Porter som avgjorde 2009 år Super Bowl, bara det gör väl att Saints förtjänar ett högre betyg. Ett B blir det till Saints.
C+
Atlanta Falcons: C+? Till laget som valde Matt Ryan? Herregud den här draften får ett A- av mig. Ryan är som alla vet en av NFLs framtida storstjärnor, han är faktiskt nästan redan där, ”Matty-Ice” har blivit lite av en legend i Atlanta på bara tre år. Tre till starters hittade Falcons i draften, LB Curtis Lofton (andra rundan), OT Sam Baker (första rundan) och DE Kroy Biermann (femte rundan).
St. Louis Rams: DE Chris Long slog igenom först den här säsongen så den här draften sågs länge som ett fiasko. Med Chris Long genombrott i år så blir det givetvis bättre. Tillsammans med Chris Chamberlain (sjunde rundan) och Donnie Avery 8andra rundan) leder Long en helt ok draftklass. B- får de.
Cincinnati Bengals: Med val sju i draften valde Bengals LB Keith Rivers som varit helt ok för laget, men så här med facit i hand borde han nog gått i början på andra rundan, inte början på första. Efter Rivers är det nog bara valet av WR Andre Caldwell i slutet på tredje rundan som jag kan ge godkänt och Caldwell är nära underkänt han med. C+ är ett för högt betyg. Säg D+ istället.
Philadelphia Eagles: Egentligen bara ett bra val i hela draften så C+ är väl inte helt fel, men DeSean Jackson i slutet på andra rundan är å andra sidan inte bara ett bra val, det är riktigt, riktigt bra. Då övriga draften som sagt var ganska svag (ett par ok val) så ger jag ett C till Eagles.
Baltimore Ravens: Bara två bra spelare till Ravens den här draften, men de två drar upp betyget till ett B+. QB Joe Flacco är i och för sig inte lysande, men han gör ett ok jobb och kommer vara en starter i NFL i säkert tio år till. RB Ray Rice är lysande, speciellt då de fick honom i mitten på andra rundan.
New York Jets: Väldigt, väldigt nära ett F här, men valet av Dwight Lowery i fjärde rundan och TE Dustin Keller i slutet på första drar ändå upp det till D- (ett sjukt svagt betyg det med så klart). Med val sju i draften valde man Vernon Gholston, en riktigt stor bust. Gholston är idag free agent. Keller valdes som sagt i slutet på första, vilket var för tidigt, men ok har han varit. Lowery är inte en lysande spelare, men de fick honom i fjärde rundan och ser man på vilka mer som valdes där så får man säga att det var ett bra val, men med tanke på Jets ledning på den här tiden kallar vi det valet ”även en blind höna kan finna ett korn”.
Houston Texans: Steve Slaton i andra rundan får godkänt och Duane Brown har varit bra, resten av draften var klart sämre. Betyget blir ett C, hade Slaton upprepat sin rookie säsong hade betyget nog varit B+…
Tampa Bay Buccaneers: Valde Aqib Talib med val nummer 20, ett mycket bra val kan vi säga idag, dock kritiserat 2008. Talib är på god väg att bli en storstjärna. G Jeremy Zuttah i tredje rundan och LB Geno Hayes i sjätte rundan var också bra val. B+ blir betyget, Bucs har draftat bra i flera år nu och jag har sagt det tidigare, se upp om ett par år för då jävlar kan de vara tillbaka i Super Bowl…
Seattle Seahawks: Två spelare i den här draften blir godkända, TE John Carlson (andra rundan) och RB/KR Justin Forsett (sjunde rundan) resten var väl inte så lyckade. Seahawks valde DE Lawrence Jackson i första rundan, han spelar i dag för Lions. D.
C-
Oakland Raiders: Det här såg länge ut att vara ett rättvist betyg, kanske lite i överkant till och med. Men efter McFaddens säsong i år så ser det bättre ut. McFadden är fortfarande ett val som omges med kontroverser med tanke på vilka andra RBs som fanns i draften (se listan i början på artikeln), men jag ger valet godkänt. CB Tyvon Branch har de senaste två åren haft det tveksamma nöjet att starta på andra sidan av Nnamdi Asomugha, eftersom ingen vågar kasta mot Nnamdi så har Bransch fått ta lite väl mycket stryk ibland, alla kastar ju till hans sida varenda play. Bransch har ändå som sagt varit starter i två år, så ett till godkänt val. Godkänt får också DE Trevor Scott som valdes i sjätte rundan och haft 13.5 sacks så här långt i karriären. Ett B- ger jag till Raiders.
Detroit Lions: Med tanke på att den här draften följdes upp av 0-16 säsongen så kan man ju förstå betyget och den här draften hjälpte väl inte laget särskilt mycket i ärlighetens namn. Gosder Cherilus valdes i första rundan och har startat mycket matcher, men att säga att han gjort succé hade varit att överdriva å det grövsta. LB Jordon Dizon valdes i andra rundan och har varit en stor besvikelse. Bästa valet från den draften är nog Cliff Avril som faktiskt har 19 sacks hittills, alltså 6 sacks per år, det är väl ok i alla fall, speciellt med tanke på årets säsong där han hade 8.5 på 13 matcher. Mer än C kan Lions tyvärr inte få för den här draften.
D+
Tennessee Titans: Chris Johnson förtjänar på egen hand mycket mer än ett D+ och tur är väl det då övriga draften inte var så mycket att hänga i granen. Med då Johnson var nära att slå rekordet för mest yards under en säsong så har jag svårt att sätta något lägre än ett B-, så det är vad det blir.
Denver Broncos: Valde OT Ryan Clady i första rundan, ett klart godkänt val. I andra rundan tog man Eddie Royal som också han får godkänt. Därefter valde de ytterligare ett par till spelare som hade gett bra betyg, tyvärr har dessa spelare (tänker främst på Ryan Torain och Peyton Hillis, båda RBs) slagit igenom för andra klubbar (Redskins och Browns). Ett B- får ändå Broncos för Clady och Royal och deras förmåga att känna igen talang, trots att de tyvärr inte lyckades få fram den talangen själva…
För att sammanställa betygen ser det alltså ut så här enligt mig:
A: Kansas City Chiefs
A-: New York Giants, Atlanta Falcons
B+: Dallas Cowboys, Green Bay Packers, Baltimore Ravens, Tampa Bay Buccaneers
B: Indianapolis Colts, New Orleans Saints, Arizona Cardinals
B-: Miami Dolphins, Pittsburgh Steelers, Buffalo Bills, St. Louis Rams, Oakland Raiders, Tennessee Titans, Denver Broncos
C+: Carolina Panthers, Chicago Bears
C: Detroit Lions, New England Patriots, Philadelphia Eagles, Minnesota Vikings, Houston Texans
C-: Inte ett enda lag
D+: Cincinnati Bengals,
D: Seattle Seahawks, San Diego Chargers, San Francisco 49ers
D-: New York Jets
F: Washington Redskins, Cleveland Browns
F-: Jacksonville Jaguars
En klar vinnare i Chiefs och en ännu klarare förlorare i Jags, båda med imponerande insatser på sina egna sätt, Chiefs helt enkelt imponerande, Jags draft var så dålig att jag måste anta att de försökte klanta sig och det lyckades de med, verkligen imponerande gjort det med.
Ge oss en säsong nu! Hata lock-outs, stöd facket…
Hata lock-outs, stöd facket...
Tills vi har ett nytt avtal kommer jag avsluta artiklarna med: Hata lock-outs, stöd facket. Detta för att jag anser att spelarna faktiskt har mer rätt en NFL och klubbarna. Här får ni anledningarna:
1. Spelarna har flera gånger sagt att de vill spela vidare på nuvarande avtal, ett avtal som fungerat i tio år nu och som gett NFL en explosionsartad utveckling.
2. Klubbarna kräver att få tillbaka motsvarande 5 miljarder (5 000 000 000) dollar över de kommande åren, detta utan att kunna föra fram bevis på att klubbarna lider ekonomiskt. Facket har krävt att få se bevis på att klubbarna har det svårt ekonomiskt, ligan har vägrat lämna över detta, varför? Min gissning är att papperna visar på det som alla redan vet, NFL går med miljonvinster varje år, ingen klubb har gått minus på tio år.
3. Varför envisas de med att dra upp en förlängd säsong samtidigt som de pratar om att de vill förbättra spelarhälsan? Hyckleri av modell värre enligt mig.
4. Facket har redan gått med på att minska spelarnas andel av pengarna, detta trots att NFL alltså redan går plus, men ligan vill ha ännu mer, en sådär 300 miljoner dollar mer per år om jag förstått det rätt.
I USA ser bilden inte likadan ut och vad de anser där kan ni hitta på till exempel nfl.com, men så har de också en syn på facket som är lite konstig i min värld (en grov generalisering, jag vet). Hur som helst anser folk där att spelarna redan tjänar miljoner och borde vara glada över att få pengar för att ”leka” (återigen generalisering, det kan vara effektivt att använda ibland). Mot detta sätter jag först och främst att i princip alla ägare i NFL är miljardärer och knappast heller behöver mer pengar, så varför skall spelarna ge upp? Dessutom kan det ju vara värt att nämna att många spelare i NFL bara har karriärer på 3-5 år där de tjänar kanske sammanlagt någon miljon dollar, skadorna de får under den perioden kan ofta förhindra dem från att få vettiga jobb under resten av deras liv, eller i annat fall ge dem sjukhus räkningar som motsvarar alla pengar de tjänat in under sin karriär. Sen kan man ju fråga sig vilka spelare det är som kommer få mindre pengar? Spelare som Peyton Manning, Tom Brady och så vidare kommer inte förlora något på ett sänkt lönetak, det är de mindre kända spelarna, de som inte är miljonärer, som kommer få betala, var så säkra.
Jag anser att situationen borde lösas genom att spelarna ger upp en mindre summa, säg 100 miljoner om året max och att pengar förs över från rookies till veteraner och pensionerade spelare. I övrigt säger jag som facket, ge mig bevis på att lagen behöver mer pengar för att överleva, jag har då inte sett något som tyder på att NFL är på väg mot undergången, snarare tvärtom.
Tio spelare har nu stämt ligan i så kallade ”anti-trust lawsuits”. De stämmer ligan för att den förhindrar en fri marknadsekonomi (vilket är olagligt i USA) genom att ha monopol på sporten i USA och samtidigt inför lönesänkande åtgärder som lönetak, franchise och transition tags. Domaren som kommer döma i målet är antagligen David Doty som har en lång historia av att döma till spelarnas fördel, han är på grund av detta ett hatobjekt bland NFLs ägare. Doty var bland annat domare i rättstvisterna som ledde fram till införandet av free agency, vilket NFL givetvis var motståndare till.
En kanske något ensidig bild av konflikten, men jag har aldrig sagt att jag är objektiv heller. Kom gärna med era åsikter, debatten är fri (så länge alla avhåller sig från personangrepp givetvis).
Ge oss football 2011: Hata lock-outs, stöd facket!
PS. Fan va bitter den här artikeln blev, men så är klockan 4 på natten också. Minst en artikel kommer upp imorgon, då om draften 2008, en tillbakablick helt enkelt…DS
tisdagen den 22:e februari 2011
Mock Draft val 17-32
Andra halvan av första rundan (val 17-32).
17. New England Patriots – OT Tyron Smith
Här är den enda spelaren jag faktiskt glömde av när jag gjorde min topp 40 lista, han skulle antagligen blivit första OT på listan, men vi begår alla små misstag ibland…
Pats kommer antagligen trada ner istället för att ta en spelare, det är ju vad de brukar göra. Men om de tar en spelare så tar de bästa möjliga och det skulle vara Smith enligt det här scenariot. OT är dessutom ett behov för Pats då deras linje inte är den starkaste i ligan och dessutom börjar bli gammal.
18. San Diego Chargers – DE/OLB Ryan Kerrigan, Purdue
Chargers behöver förbättra sin pass rush och Kerrigan är helt klart ett bra alternativ vid det här läget i draften. San Diego är fortfarande det bästa laget i AFC West enligt min mening och med en förbättrad pass rush mot ett par svaga O-Lines…ja ni förstår vad jag menar.
Chargers kan också ta en D-Line spelare (de spelar ju 3-4 och Kerrigan kommer vara OLB hos dem).
19. New York Giants – OLB Akeem Ayers, UCLA
Giants brukar köra på taktiken “ta bästa möjliga spelare oavsett position”, Ayers är helt klart en av de bättre som är kvar i draften och han spelar på en position som Giants behöver förstärka. Giants har enligt mig ett bra lag som helhet, men våra LBs är bland de sämre i hela ligan och det är förklaringen till att en del lag kunde springa så bra mot oss, trots vår D-Line.
Giants kan likaväl välja en OT (Solder) eller en SB (Harris) då det är de övriga positionerna som behöver förstärkas och då det finns bra spelare på de positionerna. RB Mikel Leshoure skulle kanske kunna vara en möjlighet, men det beror på hur man gör med Bradshaw och Jacobs, jag tror man behåller båda.
20. Tampa Bay Buccaneers – DE J.J Watt, Wisconsin
Tampa behöver fortsätta uppgradera sitt försvar och framförallt sin D-Line. Watt är en mycket bra spelare som kommer gå direkt in i laget.
Alternativen för Bucs är nog främst CB Harris (Barber måste ju gå i pension nån gång eller?) och OT Solder. Hur mycket älskar de RB Blount för övrigt, tror de tillräckligt på Leshoure för att ta honom istället?
21. Kansas City Chiefs – OT Nate Solder, Colorado
Chiefs running game var ligans bästa 2010, så varför inte fortsätta bygga vidare på det med en bra O-Line spelare? Dessutom skadar det ju inte att skydda sin QB som förra året faktiskt var en av ligans bästa spelare.
Chiefs hade behövt en bra andra WR, men frågan är vem man skulle ta vid den här tidpunkten i draften?
22. Indianapolis Colts – OT Gabe Carimi, Wisconsin
Colts måste bättra på skyddet för sin storstjärna. Manning är på väg att få ett nytt kontrakt, större än Bradys. Fem år och antagligen nära 100 miljoner…
Så med andra ord, Colts behöver skaffa sig en försäkring, den försäkringen heter Gabe Carimi.
23. Philadelphia Eagles – CB Brandon Harris, Miami
Eagles behöver förbättra sin secondary och Harris är kanske den bästa spelaren kvar i draften. O-Line och D-Line skulle kunna vara alternativ, men är Harris kvar så tror jag inte de tar någon annan.
24. New Orleans Saints – DT/DE Corey Liuget, Illinois
Saints front seven måste uppgraderas, på nästan varenda position. Corey Liuget kan ta sig igenom linjen in i motståndarnas backfield, det behöver Saints. Alternativet jag kan se med det här valet är LB Justin Houston.
25. Seattle Seahawks – QB Jake Locker, Washington
För eller senare tar någon Locker och det här hade varit den perfekta lösningen på alla sätt och vis. Locker kan stanna kvar i Washington där han spelat på universitetet, han kan sitta bakom Hasselbeck något år och lära sig och han kommer till ett lag som trots allt gick till slutspel det här året.
26. Baltimore Ravens – CB Jimmy Smith, Colorado
Ravens secondary är för långsam, de klarar inte av att spela mot snabba receivers (ett litet problem när man spelar mot Mike Wallace två gånger om året). Smith är inte det enda alternativet, men enligt mig det bästa för Ravens, Stephen Paea hade varit en uppgradering för deras D-Line och är också en möjlighet.
27. Atlanta Falcons – WR Torrey Smith, Maryland
Falcons behöver en WR att sätta på andra sidan från White. Smith är mycket snabb, hårt arbetande och var mycket bra i skolan (brukar vara ett bevis på arbetsmoral om inte annat när man tar examen på två och ett halvt år istället för tre-fyra år).
28. New England Patriots – OLB Justin Houston, Georgia
Pats fortsätter att ta unga bra försvarare, tänk hur det kommer se ut om ett par år med de här spelarna och Belichick som tränare. Houston är en bra pass rusher (precis som nästan alla andra i draften) och det behöver Pats.
29. Chicago Bears – WR Jonathan Baldwin, Pitt
Baldwin är en stor receiver som hade varit ett utmärkt komplement till de speed receivers som Bears har nu. De flesta anser att Bears måste ta en O-Line spelare, men helt ärligt tror jag inte de behöver det. Deras linje var en katastrof i början av förra året (vem kommer inte ihåg Giants nio sacks i första halvleken mot bears?), men den blev mycket senare under året.
30. New York Jets – DT/DE Stephen Paea, Oregon State
Jets behöver fortsätta förbättra sitt försvar, deras anfallsspel saknar egentligen bara en sak (en bra QB). Paea är stor och stark och har potentialen att bli en utmärkt run defender.
31. Pittsburgh Steelers – G Mike Pouncey, Florida
Hade inte det här varit helt fantastiskt? Bröderna Pouncey tillsammans i Steelers, det kan utgöra basen för en grym inre O-Line i tio år framöver. Egentligen bör Mike gå tidigare, men det är få lag som behöver en G särskilt mycket, Giants och Chiefs kanske skulle kunna vara alternativ, men de har viktigare behov.
32. Green Bay Packers – OLB Brooks Reed, Arizona
Man kan ju inte gärna påstå att Packers har många behov, de få de såg ut att ha det här året grundar sig i de skador de hade. En pass rusher på motsatta sidan av Matthews hade dock varit bra.
Det var första rundan, jag gör en till runda under veckan. Dessutom kommer en tillbakablick på draften 2008. Man brukar säga att det behövs tre år för att man skall veta hur bra en draft var, så tre år senare går vi tillbaka och betygsätter draften som gav oss Jake Long, Matt Ryan, Joe Flacco med flera.
17. New England Patriots – OT Tyron Smith
Här är den enda spelaren jag faktiskt glömde av när jag gjorde min topp 40 lista, han skulle antagligen blivit första OT på listan, men vi begår alla små misstag ibland…
Pats kommer antagligen trada ner istället för att ta en spelare, det är ju vad de brukar göra. Men om de tar en spelare så tar de bästa möjliga och det skulle vara Smith enligt det här scenariot. OT är dessutom ett behov för Pats då deras linje inte är den starkaste i ligan och dessutom börjar bli gammal.
18. San Diego Chargers – DE/OLB Ryan Kerrigan, Purdue
Chargers behöver förbättra sin pass rush och Kerrigan är helt klart ett bra alternativ vid det här läget i draften. San Diego är fortfarande det bästa laget i AFC West enligt min mening och med en förbättrad pass rush mot ett par svaga O-Lines…ja ni förstår vad jag menar.
Chargers kan också ta en D-Line spelare (de spelar ju 3-4 och Kerrigan kommer vara OLB hos dem).
19. New York Giants – OLB Akeem Ayers, UCLA
Giants brukar köra på taktiken “ta bästa möjliga spelare oavsett position”, Ayers är helt klart en av de bättre som är kvar i draften och han spelar på en position som Giants behöver förstärka. Giants har enligt mig ett bra lag som helhet, men våra LBs är bland de sämre i hela ligan och det är förklaringen till att en del lag kunde springa så bra mot oss, trots vår D-Line.
Giants kan likaväl välja en OT (Solder) eller en SB (Harris) då det är de övriga positionerna som behöver förstärkas och då det finns bra spelare på de positionerna. RB Mikel Leshoure skulle kanske kunna vara en möjlighet, men det beror på hur man gör med Bradshaw och Jacobs, jag tror man behåller båda.
20. Tampa Bay Buccaneers – DE J.J Watt, Wisconsin
Tampa behöver fortsätta uppgradera sitt försvar och framförallt sin D-Line. Watt är en mycket bra spelare som kommer gå direkt in i laget.
Alternativen för Bucs är nog främst CB Harris (Barber måste ju gå i pension nån gång eller?) och OT Solder. Hur mycket älskar de RB Blount för övrigt, tror de tillräckligt på Leshoure för att ta honom istället?
21. Kansas City Chiefs – OT Nate Solder, Colorado
Chiefs running game var ligans bästa 2010, så varför inte fortsätta bygga vidare på det med en bra O-Line spelare? Dessutom skadar det ju inte att skydda sin QB som förra året faktiskt var en av ligans bästa spelare.
Chiefs hade behövt en bra andra WR, men frågan är vem man skulle ta vid den här tidpunkten i draften?
22. Indianapolis Colts – OT Gabe Carimi, Wisconsin
Colts måste bättra på skyddet för sin storstjärna. Manning är på väg att få ett nytt kontrakt, större än Bradys. Fem år och antagligen nära 100 miljoner…
Så med andra ord, Colts behöver skaffa sig en försäkring, den försäkringen heter Gabe Carimi.
23. Philadelphia Eagles – CB Brandon Harris, Miami
Eagles behöver förbättra sin secondary och Harris är kanske den bästa spelaren kvar i draften. O-Line och D-Line skulle kunna vara alternativ, men är Harris kvar så tror jag inte de tar någon annan.
24. New Orleans Saints – DT/DE Corey Liuget, Illinois
Saints front seven måste uppgraderas, på nästan varenda position. Corey Liuget kan ta sig igenom linjen in i motståndarnas backfield, det behöver Saints. Alternativet jag kan se med det här valet är LB Justin Houston.
25. Seattle Seahawks – QB Jake Locker, Washington
För eller senare tar någon Locker och det här hade varit den perfekta lösningen på alla sätt och vis. Locker kan stanna kvar i Washington där han spelat på universitetet, han kan sitta bakom Hasselbeck något år och lära sig och han kommer till ett lag som trots allt gick till slutspel det här året.
26. Baltimore Ravens – CB Jimmy Smith, Colorado
Ravens secondary är för långsam, de klarar inte av att spela mot snabba receivers (ett litet problem när man spelar mot Mike Wallace två gånger om året). Smith är inte det enda alternativet, men enligt mig det bästa för Ravens, Stephen Paea hade varit en uppgradering för deras D-Line och är också en möjlighet.
27. Atlanta Falcons – WR Torrey Smith, Maryland
Falcons behöver en WR att sätta på andra sidan från White. Smith är mycket snabb, hårt arbetande och var mycket bra i skolan (brukar vara ett bevis på arbetsmoral om inte annat när man tar examen på två och ett halvt år istället för tre-fyra år).
28. New England Patriots – OLB Justin Houston, Georgia
Pats fortsätter att ta unga bra försvarare, tänk hur det kommer se ut om ett par år med de här spelarna och Belichick som tränare. Houston är en bra pass rusher (precis som nästan alla andra i draften) och det behöver Pats.
29. Chicago Bears – WR Jonathan Baldwin, Pitt
Baldwin är en stor receiver som hade varit ett utmärkt komplement till de speed receivers som Bears har nu. De flesta anser att Bears måste ta en O-Line spelare, men helt ärligt tror jag inte de behöver det. Deras linje var en katastrof i början av förra året (vem kommer inte ihåg Giants nio sacks i första halvleken mot bears?), men den blev mycket senare under året.
30. New York Jets – DT/DE Stephen Paea, Oregon State
Jets behöver fortsätta förbättra sitt försvar, deras anfallsspel saknar egentligen bara en sak (en bra QB). Paea är stor och stark och har potentialen att bli en utmärkt run defender.
31. Pittsburgh Steelers – G Mike Pouncey, Florida
Hade inte det här varit helt fantastiskt? Bröderna Pouncey tillsammans i Steelers, det kan utgöra basen för en grym inre O-Line i tio år framöver. Egentligen bör Mike gå tidigare, men det är få lag som behöver en G särskilt mycket, Giants och Chiefs kanske skulle kunna vara alternativ, men de har viktigare behov.
32. Green Bay Packers – OLB Brooks Reed, Arizona
Man kan ju inte gärna påstå att Packers har många behov, de få de såg ut att ha det här året grundar sig i de skador de hade. En pass rusher på motsatta sidan av Matthews hade dock varit bra.
Det var första rundan, jag gör en till runda under veckan. Dessutom kommer en tillbakablick på draften 2008. Man brukar säga att det behövs tre år för att man skall veta hur bra en draft var, så tre år senare går vi tillbaka och betygsätter draften som gav oss Jake Long, Matt Ryan, Joe Flacco med flera.
måndagen den 21:e februari 2011
Mock Draft val 1-16
Så var det dags för årets första mock draft. En mock draft är helt enkelt ett försök att förutse hur draften kommer gå. Det är givetvis helt omöjligt att förutse allt, t.ex. så är trades omöjliga att gissa och det kommer jag inte ens försöka göra. Att göra en mock draft är att utsätta sig för risken att se ut som en idiot, förra året gick det ok för mig, men ett par spelare hade jag så galet fel att det så här i efterhand blir hög komik att läsa vad man tyckte då. Man kan säga att jag byte plats på Alualu och Clausen förra året och för er som inte kommer ihåg så gick Alualu topp tio och Clausen gick i andra rundan…
Det här är första halvan av första rundan, resten kommer inatt om jag orkar stanna uppe och skriva, annars imorgon förmiddag.
1. Carolina Panthers – DT Nick Fairley, Auburn
Panthers har så många olika behov att det egentligen lir lite löjligt att ens försöka göra en mock draft i år, beroende på vem Panthers väljer här så kan hela draften förändras och som jag ser det finns det just nu minst fyra alternativ för Panthers som alla känns precis lika logiska. Fairley är ändå en bra spelare som fyller ett stort behov och han är just nu favoriten att gå nummer ett.
De andra alternativen är A.J Green, Da’Quan Bowers och Cam Newton som jag ser det. Green kan vara draftens bästa spelare och han fyller ett stort behov för Panthers. Bowers är också en lysande spelare och Panthers pass rush var ganska svag förra året. Newton är ett alternativ eftersom Panthers behöver en bra QB för att vända runt laget och Newton kan mycket väl bli NFLs bästa QB, jag tror egentligen inte att Newton kommer gå här, men draften är alltid lite galen och Newton är en speciell spelare.
2. Denver Broncos – CB Patrick Peterson, LSU
Broncos har precis som Panthers flera olika alternativ som egentligen alla är ganska enkla att argumentera för. Champ Bailey ser ut att lämna Broncos och då behöver Broncos en ny corner. Peterson är den bästa rookie cornern på länge (i alla fall på pappret) och bör kunna komma upp i samma kapacitet som Bailey hade när han var som bäst.
Man kan givetvis också argumentera för att välja Da’Quan Bowers eller Marcell Dareus, Broncos behöver en bättre D-Line och pass rush och både dessa hade kunnat hjälpa till med det. Räkna hur som helst med att man förstärker försvaret.
3. Buffalo Bills – DE Da’Quan Bowers, Clemson
Bills har behov av en hel hög med nya spelare och i det läget bör man egentligen bara ta bästa spelare i draften. Det hade varit WR A.J Green med tanke på de två första valen, WR är dock en av få saker som Bills inte behöver. Därför går jag vidare till Bowers som just nu rankas som den bästa DEn och pass rushern i årets draft.
QB Cam Newton skulle kunna vara ett alternativ här då Bills nu letat efter sin nästa stora QB i över tio år, om Newton inom ett par år blir en stjärna någon annanstans så kommer det rulla huvuden i Buffalo, det är i och för sig också sant om scenariot: Bills väljer Newton och Newton floppar. OLB Von Miller skulle möjligtvis kunna vara ett alternativ, men jag tror det står mellan Newton och Bowers och givetvis Nick Fairley om han mot all förmodan ramlar ner hit.
4. Cincinnati Bengals – WR A.J Green, Georgia
Bengals kommer bli av med både Ochocinco och TO till nästa säsong och det betyder att man behöver en ny WR. Tur då för Bengals att A.J Green rankas som största WR talang sedan Calvin Johnson. Att drafta Green kanske skulle lugna ner Palmer lite grann, han har ju sagt att han vill lämna Bengals.
Ett annat alternativ är att ta en QB för att ersätta Palmer i framtiden, tvinga honom att stanna ett år, träna upp Newton/Gabbert och framtiden kanske kan vara säkrad för Bengals.
5. Arizona Cardinals – OLB Von Miller, Texas A&M
Cards behöver en ny QB, men det är mycket tveksamt om man väljer att åtgärda detta genom draften, istället lär man byta till sig Kolb eller signa McNabb eller någon annan veteran. I det läget finns det ett par alternativ kvar: försvaret och då främst pass rushen eller en ny OT. Då ingen OT är tillräckligt bra för att bli plockad här så får det bli Miller, en mycket bra pass rusher från OLB positionen. Miller har fullständigt exploderat upp för listorna den senaste månaden (då många hade honom till Giants på plats 19).
6. Cleveland Browns – DT Marcell Dareus, Alabama
Då Bowns skall ställa om från 3-4 till 4-3 försvar (tror de flesta i alla fall) och samtidigt släppt DT Shaun Rogers så kommer de behöva en ny DT. Dareus är en mycket stor talang som är helt ok i run defense och dessutom kan ta sig igenom linjen in i motståndarnas backfield.
Vet inte om de har så många alternativ till DL här om draften går som jag tror, det skulle väl vara att välja WR Julio Jones då McCoy kommer behöva mer vapen, men att välja Jones så här tidigt hade varit ett misstag.
7. San Francisco 49ers – DE/OLB Robert Quinn, North Carolina
För 49ers finns det tre riktigt stora behov, de är pass rush, QB och CB. Alla dessa positioner erbjuder alternativ med val nummer sju och egentligen så borde de väl ta en QB? Nja, problemet är att Newton och Gabbert inte direkt passar in i den typen av anfallsspel som nya Head Coachen Jim Harbaugh gillar (alltså West Coast). Med tanke på det så står valet mellan Quinn (som är nummer fem på lista över talanger) och CB Prince Amukamara. Av dessa två så är Quinn något bättre enligt mig och fyller också ett mer akut behov.
8. Tennessee Titans – QB Blaine Gabbert, Missouri
Titans behöver egentligen förbättra i princip alla defensiva positioner, men de behöver också en ny QB. Egentligen så ångrar jag det här redan nu då jag tror att risken är stor att Gabbert kommer halka neråt i draften (ungefär som Clausen förra året, om än inte lika långt). Gabbert har helt klart en hel del potential att bli en bra NFL QB och det gör honom hur som helst till ett alternativ för en hel del lag som verkligen har stort behov av en ny QB. Newton är givetvis ett alternativ, men tror ni verkligen att man kommer plocka in en spelare som liknar Young så mycket (armstyrka, förmåga att springa med bollen, lite smågrejer utanför planen o.s.v.)?
Främsta alternativ här bör vara Aldon Smith.
9. Dallas Cowboys – CB Prince Amukamara, Nebraska
Dallas Cowboys hade stora problem med sin secondary förra säsongen och jag är helt övertygad om att detta kommer vara prio ett under årets off season. De kommer troligen ta in någon av de safetys som blir free agents i år (Sanders eller Atogwe gissar jag på).
Amukamara är draftens näst bästa corner och möjligen den näst bästa de senaste tre åren. Med en ny safety och Amukamara så bör Cowboys secondary ta ett strot steg framåt.
10. Washington Redskins – QB Cam Newton, Auburn
Någon kommer ta Newton topp tio i draften, det är jag ganska säker på. Antagligen blir det genom att något lag tradar upp en bit i draften (som Jets gjorde för Sanchez), men i den här draften, utan trades och så vidare, så får det bli Redskins som ju helt klart har behov av en QB nu när de gjort sig av med McNabb.
Alternativet är att ta en av de pass rushers som fortfarande finns kvar och då antagligen Aldon Smith. De kan också behöva en WR, men tar de Julio Jones så här tidigt?
11. Houston Texans – DE/OLB Aldon Smith, Missouri
Texans har behov av förstärkningar i secondaryn, men då det inte finns någon spelare värd att ta här så får det bli en pass rusher. Texans pass rush har de senaste åren varit helt beroende av Mario Williams och lite hjälp till honom hade varit väldigt välkommet. Aldon Smith rankades som nummer tio i draften på min lista, en mycket stor talang helt enkelt.
12. Minnesota Vikings – DE Cameron Jordan, California
Vikings kommer med största sannolikhet förlora Ray Edwards till free agency och då är det inte dumt att Cameron Jordan är kvar och bara råkar vara den kanske bästa spelaren som är kvar i draften. Vikings känns nu allt mer som ett lag inne i ombyggnad och generationsväxling, vilket är väldigt synd då de trots allt har en del väldigt bra spelare.
Hade Newton eller Gabbert varit kvar så är det inte omöjligt att de hade tagit någon av dem istället, men som det är nu så får de ta bästa möjliga spelare som fyller någon form av behov för laget och det är Jordan.
13. Detroits Lions – OT Nate Solder, Colorado
Draftens två bästa OTs är Solder och Costanzo och då tror jag mer på Solder till Lions. Lions behov av en OT är ganska uppenbart då Matt Stafford blivit skadad båda sina två första säsonger.
Alternativet är en OLB och då främst Akeem Ayers.
14. St. Louis Rams – Julio Jones, Alabama
Sam Bradford hade en fantastisk rookie säsong och detta trots att han inte direkt hade fantastiska vapen. Rams får tillbaka ett par WRs som var skadade, men det hade varit väldigt bra för Rams och Bradford att få in en ung WR som kan hjälpa till flera år framöver.
Alternativet är antagligen O-Line och då Constanzo eller Pouncey.
15. Miami Dolphins – RB Mark Ingram, Alabama
Då båda Miamis RBs försvinner till free agency så tror de allra flesta att de tar en RB och är Ingram kvar så är det svårt att inte ta honom. Ingram var bättre förra säsongen, men jag tror mycket på honom. När jag såg ’Bamas matcher 2009 så var jag sjukt imponerad av Ingram och tänkte att han kommer bli riktigt bra i NFL också och det tror jag fortfarande.
Även här är O-Line ett alternativ, precis som QB och Safety, men i ärlighetens namn så finns inget alternativ bland QBs eller safetys.
16. Jacksonville Jaguars – DE Adrian Clayborn, Iowa
Clayborn behövs i Jacksonville då deras pass rush är för svag just nu, speciellt om man tänker på hur övriga lag i divisionen spelar (Manning och Schaub med för mycket tid är inte en bra idé). Clayborn är ytterligare en i raden av riktigt bra pass rushers i draften.
Det andra alternativet är att förstärka secondaryn.
Det här är första halvan av första rundan, resten kommer inatt om jag orkar stanna uppe och skriva, annars imorgon förmiddag.
1. Carolina Panthers – DT Nick Fairley, Auburn
Panthers har så många olika behov att det egentligen lir lite löjligt att ens försöka göra en mock draft i år, beroende på vem Panthers väljer här så kan hela draften förändras och som jag ser det finns det just nu minst fyra alternativ för Panthers som alla känns precis lika logiska. Fairley är ändå en bra spelare som fyller ett stort behov och han är just nu favoriten att gå nummer ett.
De andra alternativen är A.J Green, Da’Quan Bowers och Cam Newton som jag ser det. Green kan vara draftens bästa spelare och han fyller ett stort behov för Panthers. Bowers är också en lysande spelare och Panthers pass rush var ganska svag förra året. Newton är ett alternativ eftersom Panthers behöver en bra QB för att vända runt laget och Newton kan mycket väl bli NFLs bästa QB, jag tror egentligen inte att Newton kommer gå här, men draften är alltid lite galen och Newton är en speciell spelare.
2. Denver Broncos – CB Patrick Peterson, LSU
Broncos har precis som Panthers flera olika alternativ som egentligen alla är ganska enkla att argumentera för. Champ Bailey ser ut att lämna Broncos och då behöver Broncos en ny corner. Peterson är den bästa rookie cornern på länge (i alla fall på pappret) och bör kunna komma upp i samma kapacitet som Bailey hade när han var som bäst.
Man kan givetvis också argumentera för att välja Da’Quan Bowers eller Marcell Dareus, Broncos behöver en bättre D-Line och pass rush och både dessa hade kunnat hjälpa till med det. Räkna hur som helst med att man förstärker försvaret.
3. Buffalo Bills – DE Da’Quan Bowers, Clemson
Bills har behov av en hel hög med nya spelare och i det läget bör man egentligen bara ta bästa spelare i draften. Det hade varit WR A.J Green med tanke på de två första valen, WR är dock en av få saker som Bills inte behöver. Därför går jag vidare till Bowers som just nu rankas som den bästa DEn och pass rushern i årets draft.
QB Cam Newton skulle kunna vara ett alternativ här då Bills nu letat efter sin nästa stora QB i över tio år, om Newton inom ett par år blir en stjärna någon annanstans så kommer det rulla huvuden i Buffalo, det är i och för sig också sant om scenariot: Bills väljer Newton och Newton floppar. OLB Von Miller skulle möjligtvis kunna vara ett alternativ, men jag tror det står mellan Newton och Bowers och givetvis Nick Fairley om han mot all förmodan ramlar ner hit.
4. Cincinnati Bengals – WR A.J Green, Georgia
Bengals kommer bli av med både Ochocinco och TO till nästa säsong och det betyder att man behöver en ny WR. Tur då för Bengals att A.J Green rankas som största WR talang sedan Calvin Johnson. Att drafta Green kanske skulle lugna ner Palmer lite grann, han har ju sagt att han vill lämna Bengals.
Ett annat alternativ är att ta en QB för att ersätta Palmer i framtiden, tvinga honom att stanna ett år, träna upp Newton/Gabbert och framtiden kanske kan vara säkrad för Bengals.
5. Arizona Cardinals – OLB Von Miller, Texas A&M
Cards behöver en ny QB, men det är mycket tveksamt om man väljer att åtgärda detta genom draften, istället lär man byta till sig Kolb eller signa McNabb eller någon annan veteran. I det läget finns det ett par alternativ kvar: försvaret och då främst pass rushen eller en ny OT. Då ingen OT är tillräckligt bra för att bli plockad här så får det bli Miller, en mycket bra pass rusher från OLB positionen. Miller har fullständigt exploderat upp för listorna den senaste månaden (då många hade honom till Giants på plats 19).
6. Cleveland Browns – DT Marcell Dareus, Alabama
Då Bowns skall ställa om från 3-4 till 4-3 försvar (tror de flesta i alla fall) och samtidigt släppt DT Shaun Rogers så kommer de behöva en ny DT. Dareus är en mycket stor talang som är helt ok i run defense och dessutom kan ta sig igenom linjen in i motståndarnas backfield.
Vet inte om de har så många alternativ till DL här om draften går som jag tror, det skulle väl vara att välja WR Julio Jones då McCoy kommer behöva mer vapen, men att välja Jones så här tidigt hade varit ett misstag.
7. San Francisco 49ers – DE/OLB Robert Quinn, North Carolina
För 49ers finns det tre riktigt stora behov, de är pass rush, QB och CB. Alla dessa positioner erbjuder alternativ med val nummer sju och egentligen så borde de väl ta en QB? Nja, problemet är att Newton och Gabbert inte direkt passar in i den typen av anfallsspel som nya Head Coachen Jim Harbaugh gillar (alltså West Coast). Med tanke på det så står valet mellan Quinn (som är nummer fem på lista över talanger) och CB Prince Amukamara. Av dessa två så är Quinn något bättre enligt mig och fyller också ett mer akut behov.
8. Tennessee Titans – QB Blaine Gabbert, Missouri
Titans behöver egentligen förbättra i princip alla defensiva positioner, men de behöver också en ny QB. Egentligen så ångrar jag det här redan nu då jag tror att risken är stor att Gabbert kommer halka neråt i draften (ungefär som Clausen förra året, om än inte lika långt). Gabbert har helt klart en hel del potential att bli en bra NFL QB och det gör honom hur som helst till ett alternativ för en hel del lag som verkligen har stort behov av en ny QB. Newton är givetvis ett alternativ, men tror ni verkligen att man kommer plocka in en spelare som liknar Young så mycket (armstyrka, förmåga att springa med bollen, lite smågrejer utanför planen o.s.v.)?
Främsta alternativ här bör vara Aldon Smith.
9. Dallas Cowboys – CB Prince Amukamara, Nebraska
Dallas Cowboys hade stora problem med sin secondary förra säsongen och jag är helt övertygad om att detta kommer vara prio ett under årets off season. De kommer troligen ta in någon av de safetys som blir free agents i år (Sanders eller Atogwe gissar jag på).
Amukamara är draftens näst bästa corner och möjligen den näst bästa de senaste tre åren. Med en ny safety och Amukamara så bör Cowboys secondary ta ett strot steg framåt.
10. Washington Redskins – QB Cam Newton, Auburn
Någon kommer ta Newton topp tio i draften, det är jag ganska säker på. Antagligen blir det genom att något lag tradar upp en bit i draften (som Jets gjorde för Sanchez), men i den här draften, utan trades och så vidare, så får det bli Redskins som ju helt klart har behov av en QB nu när de gjort sig av med McNabb.
Alternativet är att ta en av de pass rushers som fortfarande finns kvar och då antagligen Aldon Smith. De kan också behöva en WR, men tar de Julio Jones så här tidigt?
11. Houston Texans – DE/OLB Aldon Smith, Missouri
Texans har behov av förstärkningar i secondaryn, men då det inte finns någon spelare värd att ta här så får det bli en pass rusher. Texans pass rush har de senaste åren varit helt beroende av Mario Williams och lite hjälp till honom hade varit väldigt välkommet. Aldon Smith rankades som nummer tio i draften på min lista, en mycket stor talang helt enkelt.
12. Minnesota Vikings – DE Cameron Jordan, California
Vikings kommer med största sannolikhet förlora Ray Edwards till free agency och då är det inte dumt att Cameron Jordan är kvar och bara råkar vara den kanske bästa spelaren som är kvar i draften. Vikings känns nu allt mer som ett lag inne i ombyggnad och generationsväxling, vilket är väldigt synd då de trots allt har en del väldigt bra spelare.
Hade Newton eller Gabbert varit kvar så är det inte omöjligt att de hade tagit någon av dem istället, men som det är nu så får de ta bästa möjliga spelare som fyller någon form av behov för laget och det är Jordan.
13. Detroits Lions – OT Nate Solder, Colorado
Draftens två bästa OTs är Solder och Costanzo och då tror jag mer på Solder till Lions. Lions behov av en OT är ganska uppenbart då Matt Stafford blivit skadad båda sina två första säsonger.
Alternativet är en OLB och då främst Akeem Ayers.
14. St. Louis Rams – Julio Jones, Alabama
Sam Bradford hade en fantastisk rookie säsong och detta trots att han inte direkt hade fantastiska vapen. Rams får tillbaka ett par WRs som var skadade, men det hade varit väldigt bra för Rams och Bradford att få in en ung WR som kan hjälpa till flera år framöver.
Alternativet är antagligen O-Line och då Constanzo eller Pouncey.
15. Miami Dolphins – RB Mark Ingram, Alabama
Då båda Miamis RBs försvinner till free agency så tror de allra flesta att de tar en RB och är Ingram kvar så är det svårt att inte ta honom. Ingram var bättre förra säsongen, men jag tror mycket på honom. När jag såg ’Bamas matcher 2009 så var jag sjukt imponerad av Ingram och tänkte att han kommer bli riktigt bra i NFL också och det tror jag fortfarande.
Även här är O-Line ett alternativ, precis som QB och Safety, men i ärlighetens namn så finns inget alternativ bland QBs eller safetys.
16. Jacksonville Jaguars – DE Adrian Clayborn, Iowa
Clayborn behövs i Jacksonville då deras pass rush är för svag just nu, speciellt om man tänker på hur övriga lag i divisionen spelar (Manning och Schaub med för mycket tid är inte en bra idé). Clayborn är ytterligare en i raden av riktigt bra pass rushers i draften.
Det andra alternativet är att förstärka secondaryn.
tisdagen den 15:e februari 2011
Inför draften: De 40 bästa spelarna
Draften är nu ett par månader bort och det här är min första artikel inför den. Detta betyder inte att detta kommer vara i närheten av hur lagen senare draftar då deras syn på de olika spelarna antagligen skiljer sig mycket från lag till lag, dessutom draftar man inte bara efter talang, man draftar också efter behov, alltså vilken position man behöver.
Det här är egentligen nästan omöjligt att göra på ett vettigt sätt då det är svårt att jämföra en OT och en QB, men jag ger det ett försök så får säga vad ni inte håller med om, debatt är det vi vill ha!
Precis som förra året är defensiven starkare än offensiven, endast ett par offensiva spelare tar sig in på en topp tio som domineras av D-Line spelare i år igen (förra året var ju Suh och McCoy de två högst rankade).
Det här bör också ses som en inför mock draft artikel, en mock draft är för övrigt när man tippar hur draften kommer se ut. Kan vara intressant att gå tillbaka och kolla den här artikeln när ni läser mock draften och jämföra var spelarna hamnar i jämförelse med var jag rankar dem.
1. CB Patrick Peterson, LSU
2. WR A.J Green, Georgia
3. DE Da’Quan Bowers, Clemson
4. DT Nick Fairley, Auburn
5. DE Robert Quinn, North Carolina
6. DT Marcell Dareus, Alabama
7. CB Prince Amukamara, Nebraska
8. WR Julio Jones, Alabama
9. DE/OLB Aldon Smith, Missouri
10. OLB, Von Miller, Texas A&M
11. QB Blaine Gabbert, Missouri
12. QB Cam Newton, Auburn
13. DE Cameron Jordan, California
14. RB Mark Ingram, Alabama
15. DE Adrian Clayborn, Iowa
16. RB Mikel Leshoure, Illinois
17. OT Anthony Castonzo, Boston College
18. CB Brandon Harris, Miami
19. OT Nate Solder, Colorado
20. DE J.J Watt Wisconsin
21. OLB Akeem Ayers, OLB
22. DE Ryan Kerrigan, Purdue
23. QB Jake Locker, Washington
24. OT Derek Sherrod, Mississippi State
25. LB Justin Houston, Georgia
26. DT Corey Liuget, Illinois
27. TE Kyle Rudolph, Notre Dame
28. G Mike Pouncey, Florida
29. DT Stephen Paea, Oregon State
30. WR Jon Baldwin, Pittsburgh
31. DE Cameron Heyward, Ohio State
32. CB Jimmy Smith, Colorado
33. OT Gabe Carimi, Wisconsin
34. CB Aaron Williams, Texas
35. DE Allen Bailey, Miami
36. DT Drake Nevis, LSU
37. WR Torrey Smith, Maryland
38. RB Ryan Williams, Virginia Tech
39. ILB Martez Wilson, Illinois
40. C Stefan Wisniewski, Penn State
QB: Tre spelare på plats 11, 12 och 23. Gabbert rankas högst just nu då han ser ut att vara mer av ”NFL stilen” än Newton, som helt klart har mer talang i övrigt. Då det endast skiljer en plats mellan spelarna så förstår ni nog att jag anser att det är jämnt mellan dem, vem man väljer är lite av en smak fråga. Locker hade varit topp tio på en sån här ranking för ett år sedan, men han valde att fortsätta på universitetet och efter en svag säsong så ramlar han omkring 15 platser. Kom ihåg att QBs ofta ramlar neråt i draften (som Clausen förra året).
RB: Tre spelare på plats 15, 17 och 38. Ingram har tappat på rankingen under säsongen men är fortfarande nummer ett bland draftens RBs. Leshoure utmanar och bör även han gå i första rundan, men som sagt handlar det ju om behov och inte bara talang. Williams går senast i mitten på andra, han kan gå i slutet på första om det vill sig väl för honom.
WR: Fyra spelare på plats 2, 8, 30 och 37. Den här gruppen innehåller en spelare som kan gå som nummer ett och som bör gå topp fem, nämligen A.J Green. Julio Jones kan också gå topp tio och är helt klart en spelare som bör gå i första rundan. De övriga två går antagligen i andra rundan.
TE: En spelare på listan, Kyle Rudolph på plats 27. Rudolph räknas som den överlägset bästa TEn i en i övrigt relativt svag grupp. Rudolph kan gå i första rundan, annars senast i början på andra, hans största problem är egentligen att inget lag har TE som ett stort behov.
OT: Fyra spelare på plats 17, 19, 24 och 33. Gruppen är precis som ifjol ganska stark, dock med en klart sämre topp än förra året. Okung och Williams valdes topp tio förra året (nummer fyra och nummer sju), i år går kanske någon topp tio, men troligen inte, å andra sidan kan alla fyra gå i första rundan.
OG: En spelare på plats 28. Mike Pouncey är lillebror till Steelers rookie center, som ju tyvärr missade årets Super Bowl efter en fantastisk rookie säsong. Om Mike kan spela lika bra som sin bror är plats 28 för lågt.
C: En spelare på plats 40. Stefan Wisniewski har de senaste åren varit ledare för Penn States O-Line som hjälpt sina RBs slå rekord.
DE: Åtta spelare på plats 3, 5, 13, 15, 20, 22, 31 och 35. Som ni ser finns det löjligt många bra DEs i år, det skall dock sägas att detta inkluderar både 3-4 och 4-3 DEs, vilket betyder att en del kan komma att spela OLB eller DT, beroende på vilket lag de hamnar i. Bowers och Quinn är två bra pass rushers som de flesta tror kommer bli mycket bra NFL spelare.
DT: Fyra spelare på plats 4, 6, 26 och 36. Som ni ser så finns det två stora talanger även på den här positionen, jag tror att vi med säkerhet kan säga att ligans D-Lines kommer bli bättre de kommande åren. Fairley och Dareus är två stora talanger som troligen går topp tio båda två, Fairley nämns som en kandidat för första platsen i draften.
OLB: Tre spelare på plats 9, 10 och 21. Den topp rankade av dessa spelare, Aldon Smith, kan lika gärna bli DE i NFL, han är en utmärkt pass rusher. Von Miller var för ett par månader sen rankad 10-20 platser längre ner, men imponerande insatser på slutet av säsongen och en riktigt bra senior bowl har helt klart hjälp, lite synd tycker jag som hoppades att han skulle hamna i New York, det händer nog inte nu.
ILB: En spelare på plats 39. Martez Wilson är den enda ILB:n värd att tänka över i första rundan eller första halvan av andra, en klart sämre grupp än fjolårets.
CB: Fem spelare på plats 1, 7, 18, 32 och 34. En mycket bra klass av corners (klart bättre än fjolårets) ledd av Patrick Peterson, den på pappret bästa CB rookien på flera år. Även Price Amukamara är än av de största talangerna på länge, både rankar jag högre än fjolårets bästa CB Joe Haden som valdes av Browns med val nummer åtta.
FS/SS: Inte en enda spelare tog sig in. Bästa FS är Quinton Carter och bästa SS är DeAndre McDaniel. Med tanke på förra årets mycket starka grupp så får man väl säga att den här gruppen är direkt dålig.
Hoppas ni nu har lite bättre koll på talangerna inför draften, någon gång under veckan kommer en mock draft, den första av minst tre innan draften i april.
Det här är egentligen nästan omöjligt att göra på ett vettigt sätt då det är svårt att jämföra en OT och en QB, men jag ger det ett försök så får säga vad ni inte håller med om, debatt är det vi vill ha!
Precis som förra året är defensiven starkare än offensiven, endast ett par offensiva spelare tar sig in på en topp tio som domineras av D-Line spelare i år igen (förra året var ju Suh och McCoy de två högst rankade).
Det här bör också ses som en inför mock draft artikel, en mock draft är för övrigt när man tippar hur draften kommer se ut. Kan vara intressant att gå tillbaka och kolla den här artikeln när ni läser mock draften och jämföra var spelarna hamnar i jämförelse med var jag rankar dem.
1. CB Patrick Peterson, LSU
2. WR A.J Green, Georgia
3. DE Da’Quan Bowers, Clemson
4. DT Nick Fairley, Auburn
5. DE Robert Quinn, North Carolina
6. DT Marcell Dareus, Alabama
7. CB Prince Amukamara, Nebraska
8. WR Julio Jones, Alabama
9. DE/OLB Aldon Smith, Missouri
10. OLB, Von Miller, Texas A&M
11. QB Blaine Gabbert, Missouri
12. QB Cam Newton, Auburn
13. DE Cameron Jordan, California
14. RB Mark Ingram, Alabama
15. DE Adrian Clayborn, Iowa
16. RB Mikel Leshoure, Illinois
17. OT Anthony Castonzo, Boston College
18. CB Brandon Harris, Miami
19. OT Nate Solder, Colorado
20. DE J.J Watt Wisconsin
21. OLB Akeem Ayers, OLB
22. DE Ryan Kerrigan, Purdue
23. QB Jake Locker, Washington
24. OT Derek Sherrod, Mississippi State
25. LB Justin Houston, Georgia
26. DT Corey Liuget, Illinois
27. TE Kyle Rudolph, Notre Dame
28. G Mike Pouncey, Florida
29. DT Stephen Paea, Oregon State
30. WR Jon Baldwin, Pittsburgh
31. DE Cameron Heyward, Ohio State
32. CB Jimmy Smith, Colorado
33. OT Gabe Carimi, Wisconsin
34. CB Aaron Williams, Texas
35. DE Allen Bailey, Miami
36. DT Drake Nevis, LSU
37. WR Torrey Smith, Maryland
38. RB Ryan Williams, Virginia Tech
39. ILB Martez Wilson, Illinois
40. C Stefan Wisniewski, Penn State
QB: Tre spelare på plats 11, 12 och 23. Gabbert rankas högst just nu då han ser ut att vara mer av ”NFL stilen” än Newton, som helt klart har mer talang i övrigt. Då det endast skiljer en plats mellan spelarna så förstår ni nog att jag anser att det är jämnt mellan dem, vem man väljer är lite av en smak fråga. Locker hade varit topp tio på en sån här ranking för ett år sedan, men han valde att fortsätta på universitetet och efter en svag säsong så ramlar han omkring 15 platser. Kom ihåg att QBs ofta ramlar neråt i draften (som Clausen förra året).
RB: Tre spelare på plats 15, 17 och 38. Ingram har tappat på rankingen under säsongen men är fortfarande nummer ett bland draftens RBs. Leshoure utmanar och bör även han gå i första rundan, men som sagt handlar det ju om behov och inte bara talang. Williams går senast i mitten på andra, han kan gå i slutet på första om det vill sig väl för honom.
WR: Fyra spelare på plats 2, 8, 30 och 37. Den här gruppen innehåller en spelare som kan gå som nummer ett och som bör gå topp fem, nämligen A.J Green. Julio Jones kan också gå topp tio och är helt klart en spelare som bör gå i första rundan. De övriga två går antagligen i andra rundan.
TE: En spelare på listan, Kyle Rudolph på plats 27. Rudolph räknas som den överlägset bästa TEn i en i övrigt relativt svag grupp. Rudolph kan gå i första rundan, annars senast i början på andra, hans största problem är egentligen att inget lag har TE som ett stort behov.
OT: Fyra spelare på plats 17, 19, 24 och 33. Gruppen är precis som ifjol ganska stark, dock med en klart sämre topp än förra året. Okung och Williams valdes topp tio förra året (nummer fyra och nummer sju), i år går kanske någon topp tio, men troligen inte, å andra sidan kan alla fyra gå i första rundan.
OG: En spelare på plats 28. Mike Pouncey är lillebror till Steelers rookie center, som ju tyvärr missade årets Super Bowl efter en fantastisk rookie säsong. Om Mike kan spela lika bra som sin bror är plats 28 för lågt.
C: En spelare på plats 40. Stefan Wisniewski har de senaste åren varit ledare för Penn States O-Line som hjälpt sina RBs slå rekord.
DE: Åtta spelare på plats 3, 5, 13, 15, 20, 22, 31 och 35. Som ni ser finns det löjligt många bra DEs i år, det skall dock sägas att detta inkluderar både 3-4 och 4-3 DEs, vilket betyder att en del kan komma att spela OLB eller DT, beroende på vilket lag de hamnar i. Bowers och Quinn är två bra pass rushers som de flesta tror kommer bli mycket bra NFL spelare.
DT: Fyra spelare på plats 4, 6, 26 och 36. Som ni ser så finns det två stora talanger även på den här positionen, jag tror att vi med säkerhet kan säga att ligans D-Lines kommer bli bättre de kommande åren. Fairley och Dareus är två stora talanger som troligen går topp tio båda två, Fairley nämns som en kandidat för första platsen i draften.
OLB: Tre spelare på plats 9, 10 och 21. Den topp rankade av dessa spelare, Aldon Smith, kan lika gärna bli DE i NFL, han är en utmärkt pass rusher. Von Miller var för ett par månader sen rankad 10-20 platser längre ner, men imponerande insatser på slutet av säsongen och en riktigt bra senior bowl har helt klart hjälp, lite synd tycker jag som hoppades att han skulle hamna i New York, det händer nog inte nu.
ILB: En spelare på plats 39. Martez Wilson är den enda ILB:n värd att tänka över i första rundan eller första halvan av andra, en klart sämre grupp än fjolårets.
CB: Fem spelare på plats 1, 7, 18, 32 och 34. En mycket bra klass av corners (klart bättre än fjolårets) ledd av Patrick Peterson, den på pappret bästa CB rookien på flera år. Även Price Amukamara är än av de största talangerna på länge, både rankar jag högre än fjolårets bästa CB Joe Haden som valdes av Browns med val nummer åtta.
FS/SS: Inte en enda spelare tog sig in. Bästa FS är Quinton Carter och bästa SS är DeAndre McDaniel. Med tanke på förra årets mycket starka grupp så får man väl säga att den här gruppen är direkt dålig.
Hoppas ni nu har lite bättre koll på talangerna inför draften, någon gång under veckan kommer en mock draft, den första av minst tre innan draften i april.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)